5 svar om kollektivavtal

Kollektivavtalen är ryggraden i den svenska arbetsmarknaden. Men hur går det till när de centrala avtalen för­handlas fram? DIK reder ut begreppen.

Text: Isabella Iverus

  1. Vad menas med ett centralt kollektivavtal? 
    Kollektivavtal är en skriftlig överenskommelse mellan fack och arbetsgivare om din lön och dina anställningsvillkor. Avtalen reglerar de flesta av dina rättigheter och skyldigheter på arbetet – det som de flesta tar för givet. Avtalen kommer till genom förhandlingar på både central och lokal nivå. Ett centralt kollektivavtal sluts mellan ett fackförbund (eller en förhandlingsorganisation för flera fackförbund) och en arbetsgivarorganisation. Avtalen kan tidsbegränsas eller gälla tills vidare. De centrala avtalen ger sedan ramarna för de kollektivavtal som fackföreningen på just din arbetsplats förhandlar fram. De lokala kollektivavtalen ger möjlighet att förhandla fram ännu bättre anställningsvillkor än de centrala avtalen och anpassa villkoren till just din arbetsplats.

  2. Vilka centrala avtal förhandlar DIK och med vem?
    DIK är på olika sätt involverade i förhandlingar om centrala avtal på det statliga området för kommuner/landsting och för arbetsgivarorganisationerna KFS (där bland annat länsmuseerna ingår) och KFO. På området handel och tjänster i privat sektor förhandlar DIK avtalen för Idea – ideella organisationer, Public Service-avtalet och på scenkonstområdet. På de två sistnämnda områdena är DIK huvudansvarigt förbund och förhandlar mot Almega Medieföretagen respektive Svensk Scenkonst. Även Unionen och Teaterförbundet är part i dessa avtal och därför med i förhandlingarna på arbetstagarsidan.

  3. Vilka berörs av avtalen?
    Kollektivavtalen följer arbetsgivaren. Det som avgör om kollektivavtal gäller är ofta om arbetsgivaren är medlem i en arbetsgivarorganisation, och i så fall vilken. Exempel på sådana organisationer är Arbetsgivarverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Almega, Svensk Handel och Arbetsgivaralliansen. Kollektivavtalen består ofta av två delar; ett villkorsavtal och ett löneavtal. Villkorsavtalen omfattar samtliga anställda på en arbetsplats, oavsett om man är facklig medlem eller inte. Men det är bara medlemmar som, genom sitt förbund, har möjlighet att påverka innehållet i avtalen. Löneavtalen är ofta separata för olika fackförbund och gäller enbart medlemmarna i de förbunden. DIK:s medlemmar har ofta sina löneavtal gemensamma med andra Sacoförbund i konstellationer som Saco-S (statlig sektor), Akademikeralliansen (kommun/landstingssektorn) och Akademikerförbunden (privat sektor).

  4. Vad händer om parterna inte kommer överens?
    Modellen med kollektivavtal är unik för de nordiska länderna och bygger på att arbetsmarknadens parter själva reglerar villkoren i arbetslivet. När kollektivavtalet är påskrivet gäller så kallad fredsplikt. Det innebär att båda parter måste respektera reglerna i avtalet. Arbetstagarna får till exempel inte strejka och arbetsgivaren kan inte ge sämre villkor än vad som står i avtalet. Det är endast när avtalet har löpt ut som åtgärder som strejk eller blockader är tillåtna. Innan det går så långt tillkallas ofta medlare, som utses av statliga Medlingsinstitutet och har som uppgift att få parterna att komma överens.

  5. Vad vinner arbetsgivaren på att teckna kollektivavtal?
    Den största vinsten med kollektivavtal för arbetsgivaren är fredsplikten. Tack vare den är Sverige ett av de länder i världen som har minst antal strejker och konflikter. Det är också en stor fördel för arbetsgivaren att ha tydliga regler för sina anställda. Då slipper de förhandla anställningsvillkor för varje enskild arbetstagare och vet vad de ska göra om en konflikt skulle uppstå på arbetsplatsen. Kollektivavtal och bra villkor kan dessutom vara en konkurrensfördel när arbetsgivaren ska rekrytera kompetent personal.