Start /  YRKE & KARRIÄR /  Yrken i DIK /  Språkyrken /  Teckenspråkstolk

Teckenspråkstolkar behövs i en rad olika situationer där döva möter hörande. Det kan till exempel vara i mötet mellan döva och myndigheter, men även i dövas vardagliga kontakter. Arbetssituationen för teckenspråkstolkarna är mycket skiftande – från läkarbesök och begravningar till myndighetsmöten och konferenser.

Det finns cirka 500 teckenspråkstolkar i Sverige. Ungefär hälften av dem arbetar på landstingens tolkcentraler. Ett betydande antal arbetar som frilansande arvodestolkar eller på privata tolkförmedlingsföretag. Ytterligare några jobbar på universitet/högskolor eller på annat håll inom utbildningssektorn. Ett fåtal jobbar med dövteve eller dövteater.

Yrket är starkt kvinnodominerat, cirka 90-95 procent av teckenspråkstolkarna är kvinnor.

De flesta teckenspråkstolkar har minst fyra års utbildning på folkhögskola och/eller universitet. Kammarkollegiet utfärdar auktorisation för teckenspråkstolkar, baserat på ett särskilt test.

Cirka en promille av alla människor är döva från födseln. I Sverige finns det cirka 10 000 barndomsdöva, 1 200 dövblinda och 500 vuxendöva i behov av tolktjänster.

1969 inrättades de första offentliga teckenspråkstolktjänsterna. Fram till 1981 var det förbjudet att teckna i skolan. Idag kan man välja teckenspråk som c-språk på gymnasiet.

Lönen
Lönestatistik för teckenspråkstolkyrket hittar du dels i DIK:s egen lönestatistik, som bygger på den årliga löneenkät som förbundet varje år skickar ut till medlemmarna, dels i Saco Lönesök, som är Sveriges största databas för akademikerlöner.

Vuxendövtolk
En med teckenspråkstolkarna närbesläktad yrkesgrupp är vuxendövtolkarna. De tolkar åt sådana som blivit döva i vuxen ålder. Vuxendöva har svenska som förstaspråk och lär sig vid behov teckenspråk som andraspråk, till skillnad från barndomsdöva som har teckenspråk som förstaspråk och svenska som andraspråk. Många vuxendöva kan kommunicera med tal, alternativt tal i kombination med visst teckenstöd. Det förekommer även andra kommunikationsmetoder, exempelvis mun-handsystemet (MHS).

Vuxendötolken arbetar med att tolka dels tal till skrift, dels tal till avläsning med visuellt stöd. Skrivtolkning är den vanligaste tolkmetoden. Precis som teckenspråkstolkarna utbildas vuxendövtolkarna vid folkhögskola och landstinget är även här den största arbetsgivaren.