Arkivariens kompetens behövs inom alla sektorer i samhället i dag.
Foto: Camilla Lindqvist

För varje dag lagras mer information, via digitala sociala tjänster, media på nätet med mera än vad det gjordes dagen innan. Beräkningar har gjorts som visar på att mängden digital information kommer att öka med 35 trillioner gigabytes fram till 2020. Parallellt med den ständigt ökande mängden digital information finns det analoga kvar och vi behöver strategier för hur vi ska förvalta informationen för att göra den hanterbar idag och framöver. Inom området informationsförvaltning ryms många spännande yrken!

Arkivarie
Arkivarien arbetar med historien, samtiden och framtiden. Arkivarien värderar och bedömer vilken information som ska sparas för framtiden. 

Arkivarien har ett tvådelat ansvar: dels att ”dokumentera nuet”, vilket innefattar upprättande av planer för hur dokument ska hanteras och vårdas inom en organisation och dels att ”rekonstruera det förflutna”, vilket betyder att göra den historiska informationen i arkiven levande tillgängliga och sökbara för forskare och en intresserad allmänhet.

Arkivarien strukturerar informationen i arkiv som kan innehålla allt från skolbetyg, sjukhusjournaler och kommuners offentliga handlingar till Karl XII:s barnteckningar, politikers krognotor och SVTs programutbud. Arkivarien bevarar och vårdar arkiv och har såväl vetenskapliga som administrativa arbetsuppgifter.

Som arkivarie kan du välja att specialisera dig på olika områden. Vissa arkivarier arbetar med att förvalta historiska texter och jobbar med forskare till exempel på ett universitet. Andra arbetar med att utveckla digitalta lösningar för e-arkiv med att ta fram informationsmodeller och strategier för digitalt långtidsbevarande. Som arkivarie arbetar du i en levande verksamhet med att ge råd och stöd och ser till att arkiven förvaltas på bästa sätt.

Arkivariens kompetens behövs inom alla sektorer i samhället, på arkivinstitutioner, i kommuner och landsting, på myndigheter, museer, företag, ideella organisationer och som egna företagare.

Det finns ca 950 arkivarier ute på arbetsmarknaden idag.

Bra att veta:
Som arkivarie ska du vara beredd på att jobba självständigt och beroende på vilket sorts arkivarbete du bedriver kan det vara en hel del damm, mörker och trånga utrymmen i arbetsmiljön. Du bör även vara öppen för att utvecklas med tekniken då digital dokumenthantering kommer bli allt viktigare framöver. En rejäl dos av ordningssinne är även viktigt.

Många som studerar arkivvetenskap kompletterar med systemvetenskap vilket gör dem mycket attraktiva på arbetsmarknaden.          

IT-arkivarie
Som It-arkivarie jobbar du med digitala arkiv och en viktig fråga är hur digitalt sparad information ska vara tillgänglig över teknikskiften och byta av hårdvarusystem. Det somutmärker IT-arkivariens arbete är att de arkiv och dokument du arbetar med enbart är i digital form och att arbete helt utförs framför datorn. Det är viktigt att kunna grunderna för utveckling, förvaltning och avställning av system samt att förstå terminologin. För att arbeta som IT-arkivarie krävs att du även har en särskild kompetens inom till exempel systemvetenskap.

Dokumentingenjör       
Som dokumentingenjören är du den sammanhållande länken i projekt vad det gäller att följa upp dokumenthantering och rapportera status på både interna dokument och externa dokument från exempelvis leverantörer och tillverkare. Du jobbar ofta med att granska teknisk dokumentation och arbetar mycket självständigt.

Systemarkitekt
Som systemarkitekt ansvarar du för teknisk design av hela eller delar av ett IT-projekt eller system. Systemarkitekter har ofta en teknisk bakgrund och arbetar nära arkivarier till exempel vid utbyggandet av nya dokumenthanteringssystem och e-arkiv.

Utbildning

Arkiv och informationsvetenskap kan läsas både som program och som enskild kurs. Arkiv- och informationsvetenskap ges vid de flesta högskolor som en yrkesförberedande påbyggnadsutbildning. Mittuniversitetet ger som ända lärosäte grundkurs i arkivvetenskap för högskolenybörjare.

På avancerad nivå, master, ges ofta ABM-program, Arkiv, Bibliotek, Museum. Där vissa kurser är gemensamma och andra är ämnesspecifika.

Utbildningens längd
Utbildningen för att bli arkivarie varierar från 1–3 år. De flesta utbildningsorter kräver dock tidigare högskolestudier för att du ska vara behörig att söka.

Här kan du studera
www.studera.nu kan du söka och få aktuella uppgifter om vilka kurser som ges och var du kan läsa. Kontrollera alltid på högskolas hemsida för aktuell information.

BEHÖRIGHET (FÖRKUNSKAPSKRAV)
Förkunskapskraven varierar mellan utbildningsorterna till allt från grundläggande behörighet till krav på tidigare högskolestudier. Kolla med respektive högskola/universitet eftersom variationer kan förekomma!

Utlandsstudier
De flesta universitet och högskolor har utbyten med lärosäten runt om i världen. Den internationella standarden och kraven på utbildningen varierar.

Lön före skatt  
Lönenivån varierar beroende på tjänstens svårighetsgrad och personens kompetens och erfarenhet. För färsk statistik se DIK:s lönestatistik eller Saco lönesök (logga in via Mina sidor)

Arbetsmarknaden [2013]
För nyexaminerade: Idag ett visst överskott på arbetskraft (det finns fler utbildade än det finns jobb). 

För erfarna: Idag balans på arbetsmarknaden.

Arkivarier med kompetens inom IT och databashantering kommer med sannolikhet ha goda utsikter på arbetsmarknaden framöver.

Du kan läsa om hur vi bedömer att arbetsmarknaden ser ut om 5 år på www.saco.se/valjayrke och i Sacos rapport ”Framtidsutsikter” som släpps med nya prognoser i slutet av november varje år.