Praktik för teorins skull

SÅ TYCKER DIK OM PRAKTIK FÖR STUDENTER

Motivationen att förkovra sig i teorier ökar om studenterna förstår vilken praktisk relevans de har för deras framtida yrkesroll. Därför vill DIK påverka universitet och högskolor att ta in fler praktiska inslag i sina utbildningar. Men praktikkurserna ska vara frivilliga och valbara. Obligatorisk praktik ska endast gälla för utbildningar som leder till legitimationsyrken, till exempel logopedutbildningar.

Anpassningen till Bolognasystemet har resulterat i en stor mängd nya kurser, inte minst på mastersnivå. Majoriteten av dessa kurser har det gemensamt att de på olika sätt försöker få en mer uttalad koppling mellan utbildning och arbetsliv.

FRÅGA DIK

Varför är det så svårt att få praktik? DIK-ombudsmannen svarar.

Ett av målen i Bolognaprocessen är att universitets- och högskoleutbildningarna inte bara ska utveckla studenternas teoretiska kunskaper och förbereda dem för forskningsstudier, utan även göra dem anställningsbara på den arbetsmarknad som väntar efter avslutade studier. Bolognaprocessen strävar alltså mot en närmare koppling mellan den högre utbildningen och arbetslivet. En viktig sådan koppling är just praktik för studenter under utbildningen.

Argument mot praktik

Det finns kritiker som framför tänkvärda argument mot praktik i universitets- och högskoleutbildningar. Ett sådant argument är att tiden för en grundutbildning är knapp nog för att planera så att studenterna får de teoretiska kunskaper som krävs för att kunna garantera en hög kvalitet på examen. Att då dessutom få tid för praktik kan innebära att utbildningsplanerarna måste "stjäla" tid från de teoretiska kurserna och att utbildningens ämnesfördjupning försvagas.

Ett annat motargument är att praktik kan leda till instrumentalisering av kunskapen. Kunskap som bedöms som "nyttig" för arbetslivet får ökad prioritet framför teoretisk kunskap utan den direkta kopplingen till yrkeslivet. Här ligger naturligtvis en fara, eftersom kunskap som idag betraktas som mindre relevant kan få stor teoretisk och praktisk betydelse imorgon.

Även ur facklig synvinkel är frågan om oavlönad praktik komplicerad. Å ena sidan har praktikanten behov av att få relevant arbetslivserfarenhet och värdefulla kontakter. Å andra sidan finns en risk att praktikanten utnyttjas som gratis arbetskraft.

Ur arbetsrättslig synvinkel finns en rad viktiga frågor att beakta, för både praktikanten och arbetsgivaren: Kan man säga upp en praktikant? Vilket ansvar har arbetsgivaren för arbetsmiljö och försäkringar? Vilka krav på lojalitet och ansvarstagande kan arbetsgivaren kräva från praktikanten? För att praktiken ska bli fruktbar måste resurser av anställd personal tas i anspråk för att organisera, leda och utvärdera verksamheten. Praktikanten är där för att lära sig, inte för att ersätta utbildad personal och driva ordinarie verksamhet.

Argument för praktik

Att studenterna under sin utbildningstid får möjlighet att relatera sina teoretiska kunskaper till det professionella yrkeslivet, till exempel genom praktik, studiebesök, gästföreläsare, ex-jobb med mera, är i sig ingen fara utan kan leda till fördjupad förståelse av både teori och praktik. För att denna förståelse ska kunna uppnås är det viktigt att arbetslivsanknytningen verkligen är en integrerad del av utbildningen. Praktik som är en integrerad del av utbildningen kan i själva verket hjälpa studenten att inse att inget är så praktiskt som en god teori.

DIK:s hållning är att uppmuntra kurser med praktik. Men praktikkurserna ska vara frivilliga och valbara. Obligatorisk praktik ska endast gälla för utbildningar som leder till legitimationsyrken, till exempel logopedutbildningar.

En utförligare beskrivning av DIK:s syn på praktik hittar du i proposition 3 till DIK-kongressen 2009

DIK:s REKOMMENDATIONER | till högskolorna och universiteten

Utveckla kurser med praktik så att alla studenter i sin examen har en möjlighet att inkludera en praktikperiod. Fokusera inte enbart på praktik utan utveckla kopplingen mellan studier och arbete också på andra sätt, exempelvis genom ex-jobb, studiebesök, gästföreläsare, former för personalutbyte mellan högskola och det professionella fältet.
Avsluta programutbildningar med ett moment som har programmets lärandemål i fokus. Ett sådant inslag ger studenterna möjlighet att förstå utbildningen i ett sammanhang och kan bidra till en konkret ”jag vet vad jag kan” - kunskap inför mötet med arbetsmarknaden.
Gör kontinuerliga uppföljningar av examinerade studenter för att få bättre kunskap om vart studierna leder i arbetslivet och om relevansen i utbildningens kunskapsinnehåll.

CHECKLISTA | för praktikanter

Praktikantavtal
Se till att du får ett skriftligt avtal där arbetstid, övertid, utlägg för kostnader är reglerade.
Arbetsplats
Se till att du får en egen arbetsplats att arbeta ifrån.
Handledare
Se till att du har en handledare som kan hjälpa dig under din praktikperiod.
Arbetsuppgifter
Se till att du har fasta uppgifter att arbeta med och att du är delaktig i arbetsplatsen verksamhet. Din praktik ska inte ersätta någon anställds arbete.
Lärling
Kom ihåg att du är där för att lära dig. Ingen förväntar sig att du ska veta allt. Glöm därför inte att fråga din handledare och arbetskamrater om hjälp.

CHECKLISTA | för arbetsgivare som tar emot praktikanter

Ersätt aldrig anställd arbetskraft med praktikanter.
Skriv ett praktikavtal med praktikanten.
Ge tydliga arbetsuppgifter och tydliggör vad som förväntas av praktikanten.
Se till att praktikanten får bra arbetsförhållanden.
Utvärdera och ge kontinuerlig feedback, det förbättrar resultatet av praktikantens arbete.
Ge praktikanten en introduktion och en handledare.
Vad skulle hända om praktikanten skadade sig på sitt arbete, vilka försäkringar gäller?
Bjud med praktikanten på eventuella sociala aktiviteter som arrangeras på arbetsplatsen, det skapar möjlighet för framtida nätverk.
Efter att praktikperioden är slut, lämna ett intyg.
Uppmärksamma praktikanten på eventuella kunskapsluckor så att han/hon har en chans att inhämta den kunskap som saknas.