Inom musei- och kulturmiljösektorn arbetar antikvarier, intendenter, arkeologer, konservatorer samt musei- och kulturarvspedagoger. Deras uppgifter är att vårda och bevara, utforska och kartlägga, kommunicera och levandegöra vårt kulturarv.
Museiyrkenas kompetenser spänner över ett brett verksamhetsområde. Några arbetar med att samla in och dokumentera föremål, andra med att producera utställningar. Museipedagogerna arbetar med undervisning, guidning och programverksamhet. Konservatorerna ansvarar för samlingarnas tillstånd vid till exempel magasinering och transporter.
Arbetsuppgifternas karaktär varierar mellan olika slags museer. Centralmuseerna har sina specialiserade ansvarsområden, till exempel förhistoria, etnologi eller naturhistoria, medan länsmuseer och kommunala museer ofta omfattar hela skalan. För mindre museer gäller i allmänhet att arbetet är mångsidigt med vida ansvarsramar. För större museer finns däremot en högre grad av specialisering, som inte sällan kräver forskarkompetens.
Kulturmiljövård bedrivs även på länsstyrelserna och Riksantikvarieämbetet. Arkeologer och byggnadsantikvarier finns inom dessa organisationer och på länsmuseerna. Länsstyrelsens kulturmiljöhandläggare beslutar i ärenden som rör kulturmiljövårdens speciallagstiftning, till exempel antikvariska utredningar. Riksantikvarieämbetet, länsmuseerna och vissa kommunala museer utför arkeologiska utgrävningar och fältinventeringar. En betydande del av denna kompetens upphandlas även från privata företag. Flera kommuner har anställda kommunantikvarier eller annan kulturhistorisk/antikvarisk kompetens knuten till kommunala museer eller förvaltningar.
Bland DIK:s medlemmar finns cirka
Lönestatistik för musei- och kulturmiljöyrkena hittar du dels i DIK:s egen lönestatistik, som bygger på den årliga löneenkät som förbundet varje år skickar ut till medlemmarna, dels i Saco Lönesök, som är Sveriges största databas för akademikerlöner.