Ska chefen ha en blogg? Ska organisationen ha en sida på Facebook? Ska vi annonsera på Google? Många av oss informatörer brottas med frågor om hur vi ska använda de nya medierna. Och det är bra för det finns inga givna svar. Men mer radikalt än att brottas med frågorna är att delta i utvecklingen av de nya medierna. Att skapa sin egen brottarmatta, så att säga.
FALKHEIMERS KRÖNIKA![]() |
Från mediehistoriker lär man sig att nya medier tar lång tid på sig att slå igenom. Det tog 50 år för telefonen att etablera sig i de amerikanska hemmen. Televisionen tog tre decennier på sig för att slå genom på bred front. Men våra nyaste medier följer inte gamla taktpinnar. Google skapades 1998 i ett garage i Silicon Valley och omsätter idag cirka 20 miljarder kronor i annonsintäkter. Facebook fick 200 miljoner användare inom fem år.
I boken Googled – the End of the World As We Know It (Virgin Books 2010) närmar sig den amerikanske journalisten Ken Auletta frågan om vad Googles framgångar beror på. En viktig del av svaret ligger i företagets innovativa företagskultur.
![]() HUR MYCKET AV DIN ARBETSTID GÅR TILL UTVECKLING? Se hur andra har svarat |
Med inspiration från universitetsvärlden – grundarna var båda doktorander i datavetenskap vid Stanford – får de anställda ägna 20 procent av sin arbetstid åt att utveckla nya koncept och idéer, något som också lett till tillkomsten av flera av de applikationer som lyft Google till höjderna. Just utvecklingstid är något som många yrkesgrupper saknar, som drunknar i flödet av arbetsuppgifter och sällan får tid att skapa något nytt.
Informatörer har sällan teknisk skolning och det är inte ofta nya distributionsvägar skapas med informationsavdelningarna som konstruktörer. Däremot är nog ofta informatörerna "tidiga brukare" och börjar använda nya tekniker med förhoppning att dessa ska lösa de kommunikationsproblem man ställs inför.
Mer radikalt än att bara använda de nya medierna är att medverka i utvecklingen av dem. Något som innebär att informatörer, interaktionsdesigners och tekniker behöver närma sig varandra och utveckla nya applikationer tillsammans.
Det finns en mängd fält som ännu är ganska otrampade av informatörerna. Ett konkret exempel är dataspel. Företaget Ozma Speldesign i Malmö har börjat utveckla dataspel, i gränslandet mellan nytta och nöje, som kan användas för kommunikation i samband med organisationsförändringar. Tanken är att spel ska öka förståelsen och öka motivationen. Det är ett spännande koncept.
Ett annat konkret exempel är konsultbyrån Gullers Grupp som tillsammans med tidningen Fokus utvecklat en mobilapplikation för Almedalsprogrammet 2010. Syftet med applikationen är att erbjuda en uppdaterad överblick över allt som händer under Almedalsveckan. Enkelt men proaktivt.
JESPER FALKHEIMER, 2010-04-22
Docent i strategisk kommunikation och prefekt för K3, Institutionen för konst, kultur och kommunikation, Malmö högskola
E-post: jesper.falkheimer@mah.se
Tidigare krönikor hittar du här
Resultatet hittills
Siffrorna till vänster om staplarna anger hur många som röstat på respektive svarsalternativ.
Inom Norrbottens läns landsting har informatörerna förhållandevis god insyn i utvecklingen av organsiationens bruk/behov av de nya medierna. Dessvärre pågår brottningsmatcherna om närvaro och deltagande i det som vid det här laget borde vara självklart - de strategiska ledningsgrupperna.
Att friskt vågat slänga upp sin egen brottningsmatta och dra igång en match är ju käckt. Men tendensen att hoppa på hype-tåget och fejsbooka, twittra, twingla eller möjligen wejva och samtidigt slå sig för bröster för att man var tidigt ute, och först i efterhand börja fundera på nyttan i förhållande till kostnaderna, verkar tyvärr alltför vanligt. Den typen av agerande riskerar att bränna en massa framtida spännande tillämpningar för de sociala medierna.
Börja med att formulera några önskvärda mål och effekter innan du slänger upp mattan. Går de att nå överhuvudtaget med den valda strategin? Följ sedan upp hur matchen gick och modifiera teknik vid behov.