Förlagsredaktören ansvarar oftast för produktionen av böcker från manusidé till färdig bok. Han/hon arbetar inte bara med tryckt litteratur, utan även med cd-romskivor, webbpublikationer och andra dokument i olika medier.
Till förlagsredaktörens arbetsuppgifter hör utveckling och samordning av författarkontakter, informationssökning, språklig granskning, faktakontroll, marknadsbedömning, marknadsföring, presskontakter och informationsvärdering.
Det textredaktionella arbetet sker i nära samarbete med det bildredaktionella arbetet, den grafiska formgivningen och tryckproduktionen, vilket ställer stora krav på förlagsredaktörens kompetens. Praktiska kunskaper i layout, bildbehandling och tryckteknik är värdefulla färdigheter, liksom konstnärlig läggning. Förlagsredaktörer finns på renodlade facklitteraturförlag, liksom på renodlade skönlitteraturförlag eller förlag med blandad utgivning.
Någon traditionell yrkesinriktad utbildning för förlagsredaktörer finns inte i Sverige. Vägarna in i förlagsbranschen varierar stort. De flesta förlagsredaktörer kommer från närbesläktade områden såsom tryckeribranschen, bokhandeln, tidningsutgivning och journalistik. De akademiska förlagen efterfrågar ofta experter med specialistkunskaper inom särskilda ämnesområden, gärna folk med forskarutbildning.
På akademisk nivå finns en enterminskurs i förlagskunskap vid Stockholms universitet, som är förberedande för arbete inom förlagsbranschen, och i Lund finns utbildningen förlags- och bokmarknadskunskap.Läs mer på www.studera.nu
En akademisk examen med litteraturvetenskap och/eller svenska som huvudämne är oftast en bra grund för den som tänker sig en yrkesframtid inom förlagsbranschen, särskilt vad gäller de skönlitterära förlagen. De flesta förlag arbetar idag i modern datormiljö med desktoppublicering och alltfler böcker trycks enligt print-on-demand-tekniken. Praktiska kunskaper i datorstödd informationsproduktion är alltså värdefullt för den som siktar på att bli förlagsredaktör.
De renodlade facklitteraturförlagen har i regel bättre ekonomi än de renodlade skönlitteraturförlagen. På den skönlitterära sidan finns det många små förlag, fåmansföretag med svag ekonomi, vilket har en delvis negativ inverkan på anställnings- och löneförhållandena. En viss hjälp på traven har förlagsbranschen fått av det statliga litteraturstödet. Det direkta utgivningsstödet är blygsamt, men därtill kommer också biblioteksstöd och andra subventioner som indirekt gynnar förlagsverksamheten.
Lönen är individuell och beroende av en rad olika faktorer, som till exempel hur pass relevant din utbildning och dina tidigare erfarenheter är samt arbetsuppgifternas svårighetsgrad och graden av ansvar.
Arbetsmarknadsläget inom förlagsbranschen är ganska kärvt, särskilt för den som är intresserad av att arbeta med skönlitteratur. Som det ser ut idag, med en minskande "litteraturkonsumtion" och en krympande bokmarknad, finns det inget som tyder på att trenden kommer att vända. För att bli attraktiv på arbetsmarknaden krävs, förutom en god språklig kompetens, färdigheter inom områden som till exempel projektarbete/projektledning och informationsteknologi/datoranvändning. Specialistkunskaper inom ett inte alltför avgränsat fackområde, i kombination med god språkkänsla, är en bra grund. Efterfrågan på IT-kompetens kommer av allt att döma att fortsätta öka framöver.