Ett bra skolbibliotek ska stå i centrum för skolans pedagogiska arbete.

Uppdrag ge skollagen tänder

DIK TILLSÄTTER ARBETSGRUPP FÖR SKOLBIBLIOTEK

En ny skollag håller på att ta form och i regeringens lagförslag, som ska upp till beslut i riksdagen i vår, finns ett krav på att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek. Många skolbibliotekarier befarar att lagen blir tandlös om den inte kompletteras med regler för vilka krav man bör ställa på ett skolbibliotek. DIK tillsätter nu en arbetsgrupp som, tillsammans med Nationella skolbiblioteksgruppen, ska verka för att ge nya skollagen tänder att bitas med.

Monika Staub Halling är en av de sakkunniga i DIK:s nytillsatta skolbiblioteksgrupp. Hon ser förslaget till ny skollag som ett stort framsteg, men tycker inte att det är tillräckligt.

– Vi har jobbat länge för att få in det här kravet i skollagen, det ökar möjligheterna att sätta press på skolledare som prioriterar bort skolbiblioteket. Men kravet är alltför allmänt formulerat, det kan i princip räcka med ett rum med böcker för att uppfylla det.

Skollagsberedningen menar att tillgången till skolbibliotek måste kunna "ordnas utifrån varje skolas behov och förutsättningar". Som lagförslaget ser ut idag innebär det att eleverna ska ha tillgång till skolbibliotek men att "organiseringen av skolbiblioteksverksamheten ska vara flexibel". Staub Halling befarar att lagen blir en papperstiger om inte kraven specificeras.

– Det måste etableras en gemensam praxis i bedömningen av skolbibliotek. Skolinspektionen, som ska granska skolornas biblioteksverksamhet, måste få verktygen för att kunna dra gränser och säga "nej, det här duger inte" till de kommun- och skolledningar som försummar sitt ansvar att förse eleverna med fungerande skolbibliotek.

Viktiga målgrupper i den nytillsatta arbetsgruppens arbete blir Skolverket och Skolinspektionen. De kommer att ha en nyckelroll i att implementera den nya skollagen, att ta fram verksamhetskriterier för skolbiblioteken och bevaka så att de efterlevs.

– Även Kungliga biblioteket kommer, genom sitt utvidgade uppdrag, att få ansvar för skolbiblioteken. I det förslag till nationellt samordningsuppdrag som KB lämnat till regeringen nämns skolbiblioteken som ett viktigt utvecklingsområde.

DIK:s arbetsgrupp för skolbiblioteksfrågor kommer i hög grad att samverka med Nationella skolbiblioteksgruppen, ett nätverk av myndigheter, fackförbund och intresseorganisationer som alla har det gemensamt att de vill stärka och utveckla skolbiblioteken. I nätverket ingår Skolverket, Lärarnas Riksförbund, Svensk Biblioteksförening, Utbildningsradion, Kulturrådet, Barnboksinstitutet, Författarförbundet och DIK med flera. En av nätverkets uppgifter är att sprida kunskapen, bland både beslutsfattare och allmänhet, om vad ett modernt skolbibliotek kan åstadkomma.

– Många har fortfarande en bild av att skolbibliotekarien tillhandahåller skönlitteratur utan att själv vara delaktig i elevernas lärprocesser. Då är det inte konstigt att skolledare prioriterar annat som de anser behövs bättre för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Ett bra skolbibliotek ska stå i centrum för skolans pedagogiska arbete och vara en naturlig samarbetspartner i alla lärares undervisning, inte bara svensklärarnas, säger Monika Staub Halling, som sedan tidigare är DIK:s representant i Nationella skolbiblioteksgruppen.

HENRIK ALFREDSSON, 2010-04-19
henrik.alfredsson@dik.se

I DIK:s arbetsgrupp för skolbiblioteksfrågor ingår:

1 juli 1986 träder den skollag vi har idag i kraft. I december 2002 överlämnar den parlamentariska utredningen Skollagskommittén sitt betänkande Skollag för kvalitet och likvärdighet till regeringen. 7 november 2006 får en arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet, Skollagsberedningen, i uppdrag att ta fram ett förslag till ny skollag. 15 juni 2009 överlämnar skollagsberedningen sitt lagförslag till regeringen, som skickar ut ärendet på remiss. 2 oktober 2009 är sista dag för remissvar, då har cirka 140 remissinstanser svarat. DIK:s och Svenska Logopedförbundets remissvar lämnades in som en del av Sacos remissvar. 1 mars 2010 lämnar lagrådet sitt remissvar som är starkt kritiskt mot språkliga oriktigheter och otydliga definitioner i förslaget till ny skollag. 23 mars 2010 överlämnar regeringen propositionen Den nya skollagen till riksdagen. Våren 2010 kommer riksdagens utbildningsutskott att behandla regeringens proposition. 1 juli 2011 är den nya skollagen tänkt att träda i kraft om riksdagen antar regeringens förslag.

250 000 (18 procent) av landets elever saknar helt tillgång till skolbibliotek. Två tredjedelar av skolorna uppger att de har skolbibliotek, men variationerna i standard är mycket stor både vad gäller öppettider, tillgång till media och personalens kompetens. Två tredjedelar av skolbiblioteken anger att de har öppet med bemanning, medan en tredjedel anger att de aldrig har öppet med bemanning. Kulturrådet gör bedömningen andelen skolor med någon form av biblioteksverksamhet har minskat från 2002 till 2009. Källa: Skolbibliotek 2008, Kulturen i siffror 2009:1, Statens kulturråd

 

WEBBFRÅGAN | Tror du att nya skollagen blir tandlös när det gäller skolbibliotek?