Lärare vet inte hur skolbiblioteket ska användas

FORSKNINGSÖVERSIKT BLOTTAR BRISTER I LÄRARUTBILDNINGEN

Lärare har inte tillräckliga kunskaper om hur de i undervisningen kan samarbeta med skolbibliotekarien och använda skolbiblioteket som pedagogisk resurs för att stimulera elevernas läsförståelse. Det konstaterar Nationella skolbiblioteksgruppen som kartlagt forskningen om elevers kunskapsarbete i skolbiblioteket.

Nationella skolbiblioteksgruppen, NSG, är ett nätverk av myndigheter, fackförbund och intresseorganisationer som alla har det gemensamt att de vill stärka och utveckla skolbiblioteken. I nätverket ingår Skolverket, Lärarnas Riksförbund, Svensk Biblioteksförening, Utbildningsradion, Kulturrådet, Barnboksinstitutet, Författarförbundet och DIK med flera.

Jenny Henning Ingmarsson, bibliotekarie och expert på skolbiblioteksforskning, har på NSG:s uppdrag sammanställt en översikt över vilka studier som gjorts om skolbiblioteket som pedagogisk resurs. Översikten visar att det finns en påtaglig skillnad mellan det som studenterna får lära sig på lärarutbildningen och den kunskap de behöver sen i läraryrket.

– Lärarstudenterna får lära sig informationssökning och källkritik med utgångspunkten att lösa egna studieuppgifter, de förbereds för akademisk forskning. När de sen kommer ut i yrkespraktiken förväntas de angripa informationsökning från elevens perspektiv, säger Ingmarsson och hänvisar till en studie av biblioteksvetaren Anna Lundh som bygger på grundskolelärares upplevelser av att undervisa i informationssökning.

En fråga om förhållningssätt, inte teknik

En annan tydlig problembild i den forskning som Ingmarsson sammanställt är att lärarna ofta har en otydlig bild av elevens behov när det gäller informationssökning.

– Elevernas inlärningsbehov handlar mindre om teknik och mer om förhållningssätt till information. Såväl svensk som internationell forskning visar att fokus i undervisningen bör flyttas från sökteknik till hur elever använder och förstår information, säger Ingmarsson med stöd i bland annat skolbiblioteksauktoriteten Louise Limbergs forskning som visar att källkritiken inte får tillräckligt stor plats i elevernas informationssökning.

Skolbarn läser för lite och för ensidigt

Nationella skolbiblioteksgruppens ordförande, författaren Madeleine Hjort, är bekymrad över läget:

– Svenska skolbarns läsförmåga har försämrats märkbart i internationell jämförelse, det visar såväl PIRLS- som PISA-studier. De läser helt enkelt för lite och för ensidigt. Detta trots att det finns gott om forskning som visar att läsförståelse och lässtrategier är viktigt för inlärning inom alla kunskapsområden, inte bara svenska, säger Madeleine Hjort och hänvisar till studier som gjorts av bland andra forskaren Monica Reichenberg.

Nationella skolbiblioteksgruppen kommer nu att ta upp de problem som framgår av forskningsöversikten i dialog med lärarutbildningarna och skolledarna.

– Lärarna måste lära sig att, i samarbete med skolbibliotekarierna, stimulera och träna elevens förmåga att läsa, tolka och förhålla sig kritisk, inte bara till fack - och skönlitteratur utan även till digitala medier, säger Madeleine Hjort.

Kunskapsöversikten Elevers kunskapsarbete i skolbiblioteket finns på Nationella skolbiblioteksgruppens hemsida

HENRIK ALFREDSSON, 2010-04-15
henrik.alfredsson@dik.se

Vad händer med läsningen? En kartläggning från Skolverket (2007) över forskning om läsundervisning i grundskolan. Här finns bland annat studier om vilka faktorer i skolan som styr elevers läsförståelse. Som exempel nämns välutrustade skol- och klassrumsbibliotek, regelbundna boklån och regelbunden tyst läsning i klassen. Skolbibliotekets pedagogiska roll En kunskapsöversikt av Louise Limberg. Aspekter som tas upp är bland andra skolbiblioteket som kunskapskälla, skolbibliotekets roll i lärande och undervisning samt skolbibliotekets roll för läsning och läsförmåga. Informationssökning och lärare En studie av 4–9-lärare i övergången från utbildning till yrkespraktik, gjord av Anna Lundh vid Bibliotekshögskolan i Borås (2005).