
DIK:s vice förbundsordförande Karin Linder, här vid sitt skrivbord på Nationalmuseum, är föreslagen som ny ordförande för DIK.
När Karin Linder valdes in i DIK:s förbundsstyrelse för nio år sedan var hon, som hon själv uttrycker det, en hängiven ”delföreningskramare”. Hon kämpade hårt för att försvara delföreningarnas ställning inom förbundet. Under sin tid i styrelsen har hon gradvis fått upp ögonen för ett effektivare sätt att ta tillvara medlemmarnas intressen.
DIK:s DELFÖRENINGAR |
Idag består DIK av delföreningar som representerar förbundets olika professioner. Alla DIK-medlemmar tillhör automatiskt den delförening som motsvarar deras yrke. DIK:s förbundsstyrelse vill nu ändra förbundets stadgar så att alla medlemmar istället blir medlemmar direkt i DIK och inget annat.
Förbundsstyrelsen vill också ha hela ansvaret för arbetsmarknads-, utbildnings- och andra professionsfrågor som idag vilar på delföreningarnas styrelser. Karin Linder, DIK:s vice ordförande och valberedningens förslag till ny ordförande i DIK, ser fyra syften med reformen:
FAKTA | Förslaget i korthet
|
Det första och viktigaste är att tillvarata professionskunskapen på ett effektivare sätt i förbundets externkommunikation.
– Dagens organisation har sina rötter i 70-talet och är dåligt anpassad till det höga tempo och den konkurrens om uppmärksamheten som råder i moderna medier. Det allt viktigare arbetet med opinionsbildning förutsätter snabb omvärldsbevakning, korta beslutsvägar och tydliga avsändare. Det är mycket lättare att nå ut med ett budskap om man kan säga att man representerar ett fackförbund med 22 000 medlemmar, än om man talar för en delförening med 4 500 medlemmar, säger Karin Linder.
Det andra syftet är att ge styrelsen verktyg för att avkräva resultat. Karin Linder menar att det med dagens organisation finns risk att förbundsstyrelsens och delföreningsstyrelsernas ansvarsområden överlappar varandra. I värsta fall kan det leda till att man motarbetar varandra internt och att viktiga frågor trillar mellan stolarna.
– Säg att vi ska svara på en remiss eller delta i en mässa. Då kan vi inte förlita oss på att enskilda personer i delföreningsstyrelserna, vars kraft bygger på ideellt engagemang, ska utföra arbetet. Om förbundsstyrelsen istället avsätter resurser i form av en arbetsgrupp med viss budget, då kan vi styra och kräva resultat. Beslutsvägen blir tydligare och risken för överlappning elimineras.
Det tredje syftet är att bättre ta tillvara medlemmarnas engagemang. Det ska ske genom att förbundsstyrelsen utser grupper som får till uppgift att arbeta med specifika frågor. Medlemmarna ska själva kunna ta initiativ och föreslå arbetsgrupper. Styrelsen beslutar vilka som ska ingå i grupperna och tilldelar resurser. På så vis hoppas Karin Linder att tröskeln ska kännas lägre för de medlemmar som normalt drar sig för att ta uppdrag i föreningar, så att även de ska känna motivation att driva frågor som de brinner för.
– Idag när delföreningsstyrelserna utser sina ledamöter handlar det om uppdrag som varar en viss mandatperiod, oftast ett eller två år, och som spänner över en mängd olika frågor. Med den nya organisationen kan medlemmar som känner engagemang i en specifik fråga ingå i en arbetsgrupp som bara sysslar med just den frågan. Och deras uppdrag varar endast så länge som behövs för att lösa frågan.
Det fjärde syftet är att stärka medlemsinflytandet över förbundets högsta beslutsorgan, kongressen. Idag utses 39 av de 81 kongressombuden i direkta medlemsval. Övriga mandat är vikta åt delföreningsstyrelserna att utse. Förbundsstyrelsen vill öka andelen direktvalda kongressombud till 69.
– Det sätt på vilket delföreningarnas styrelser utses idag är oftast långt ifrån demokratiskt. I vissa delföreningar vilar styrelsens mandat på val där knappt en promille av medlemmarna deltagit. Genom att flytta makten att utse kongressombud till direkta medlemsval stärker vi legitimiteten och representativiteten, säger Karin Linder.
Styrelsens förslag har mött en del kritik från delföreningarnas styrelser. Åsa Axberg, ordförande i DIK Museimannaförbundet som med sina drygt 5 000 medlemmar är DIK:s näst största delförening, tycker till exempel att medlemsinflytandet och delaktigheten riskerar att minska.
– När DIK:s förbundsstyrelse presenterar ett bra förslag på hur musei- och kulturmiljöfrågor kommer att representeras i framtiden kan vi tänka oss en avveckling av vår delförening. Men inte förr, säger Åsa Axberg.
DIK:s förbundsstyrelse står enhälligt bakom förslaget som ska behandlas av DIK:s kongress 21-22 november. Förslaget i sin helhet hittar du i proposition 2
Övriga kongresshandlingar hittar du på www.dik.se/kongress
HENRIK ALFREDSSON, 2009-10-29
henrik.alfredsson@dik.se
Aktuell som:
Föreslagen av valberedningen som ny ordförande för DIK.
Utbildning:
Magisterexamen från Östasienlinjen, Stockholms universitet, med koreanska som huvudspråk, kompletterat med kinesiska, konstvetenskap, konstpedagogik och ett år på juristlinjen.
Yrkesbana:
Östasiatiska museet i Stockholm, intendent med mera (1990-1999), Medicinhistoriska museet i Stockholm, intendent (1999-2000), Gustafsbergs porslinsmuseum, intendent (2000-2006), Nationalmuseum, utställningskommissarie resp samordningsansvarig (sedan 2006).
Fackliga meriter:
DIK Museimannaförbundets styrelse, ledamot (2000-2002) sedan ordförande (2002-2005). DIK:s förbundsstyrelse ledamot sedan 2000, vice ordförande i DIK sedan 2003.
Favoritcitat:
"When I return I shall come back" / Groucho Marx
Drömyrke som liten:
Skådespelerska
Drömmer om:
Eget hus på Ven
Rädd för:
Ytlighet
Önskar jag vore bättre på:
Rutiner
CAJSA BROSTRÖM, ordförande i delföreningen DIK Bibliotekarieförbundet (
– Jag tycker att det är viktigt att DIK är både fackförbund och intresseorganisation – samtidigt.
LARS ALDEMARK, ordförande i delföreningen DIK Kommunikation (
– Vi måste satsa ännu mer på att bevaka utbildningarna inom våra områden på universitet och högskolor.
ÅSA AXBERG, ordförande i delföreningen DIK Museimannaförbundet (
– Våra professioner tas bäst tillvara i ett brett sammansatt nätverk där olika yrken finns representerade.
PETER ALMERUD, ordförande i delföreningen DIK Kulturfacket (
– Ge engagerade medlemmar tillgång till strukturer, där de har goda möjligheter att identifiera frågor som är viktiga för professionsutvecklingen.
ULRIKA GULDSTRAND, ordförande i delföreningen Svenska Logopedförbundet (
– Varje yrkesgrupp måste väl rimligen vara de som vet mest om det yrke eller det fält de arbetar inom.
LEIF KNUTSSON, ordförande i delföreningen DIK Arkivariefacket (
– Det är medlemmarna som besitter den bästa kunskapen inom sina yrkesområden. Den kunskapen tas bäst tillvara i valda församlingar.
DIK:s förbundsdirektör ÅKE LINDSTRÖM om vilka konsekvenser den föreslagna nyorganisationen förväntas få för DIK-kansliet: