Christoffer Ivarsson är ordförande för Lunds humanistkår och har tidigare studerat historia och filosofi.

Han vill räta humanisternas ryggar

INTERVJU MED CHRISTOFFER IVARSSON, EN AV FÖRFATTARNA TILL HUMANISTISKA MANIFESTET

– Och vad får man för jobb när man läser det då?

Se där en fråga som alla humanister känner igen vare sig de läser historia, filosofi eller språk. En som definitivt fått den frågan mer än en gång för mycket är Christoffer Ivarsson som nu går till attack mot det han kallar "attitydproblemen" mot humaniora.

Att humaniorautbildningar har mindre undervisningstid och knappare resurser än andra utbildningar är väl känt. En annan gammal sanning är att många ifrågasätter nyttan av humaniora och humanistisk kompetens. En som tröttnat på flumstämpeln är Christoffer Ivarsson, ordförande för Lunds humaniskår. Tillsammans med vänner och likasinnade har han författat Det humanistiska manifestet – en liten skrift om humanioras stora roll.

– Vi vill med denna skrift få med oss duktiga och engagerade studenter. Manifestet kommer i sin slutgiltiga form att vara en produkt av det samarbete vi nu bygger med olika nyckelspelare som till exempel DIK-studenterna och humanistkårerna vid andra universitet, säger Christoffer Ivarsson.

HAR HUMANISTER DÅLIGT SJÄLVFÖRTROENDE? Se hur andra svarat

Problemet stavas självförtroende

Manifestets mål är att höja humanioras status och därmed förbättra anslagen till utbildningarna och humanisternas arbetsmarknad. Till skillnad från många andra har Christoffer en ljus syn på humanisternas karriärmöjligheter.

– Vi humanister är fritänkare. Styrkan i vår kompetens ligger i förmågan att ifrågasätta, omdefiniera, problematisera och kritiskt granska – och det är det som ger jobben.

Problemet, enligt Christoffer, är att humanisterna har alldeles för dåligt självförtroende.

– Medan kraven på att kunna definiera sin anställningsbarhet ökat har humanisterna backat, krupit ihop och ursäktat sig. Humanister utan självförtroende är en stor del av problemet och därför måste vi alla hjälpas åt. Det är absurdt att vi humanister som ska vara de mest kritiska inte har kraft och mod att ifrågasätta den katastrofala kunskapssyn som finns i Sverige idag.

Christoffer lägger mycket av ansvaret på humanisterna själva:

– Det är du som humanist som avgör om vår kamp blir framgångsrik. Det är inte dina pengar som behövs utan ditt självförtroende och ditt stöd.

Athena och humaniststjärnan

Det humanistiska manifestet är ett led i en kampanj som går under namnet Athena. Christoffer och de övriga kampanjmakarna, athenaisterna från Lund, vill också lansera en symbol i form av en sjuuddig stjärna. Humaniststjärnan, som var den ursprungliga symbolen för filosofiska fakulteten vid Lunds universitet, har gamla anor. Den anspelar på de sju fria konsterna och har sina rötter i antiken.

– Vi tyckte att humaniststjärnan var en slagkraftig symbol. Den påminner om en tid då humanioras plats bland vetenskaperna var självklar. I manifestet uppmanar vi alla humanister att bära stjärnan med stolthet och våga tro på sig själv och sin kompetens, säger Christoffer Ivarsson.

HENRIK ALFREDSSON, 2009-09-14
henrik.alfredsson@dik.se

En inspirationskälla till Athenakampanjen var den positiva rapport om humanisters arbetsmarknad som utvärderingsenheten vid Lunds universitet presenterade förra hösten. Rapporten, som bygger på enkätundersökningar av nyexaminerade studenter, punkterar myten om humanioras onyttighet genom att visa att studenter med humanistisk examen inte har svårt att skaffa bra jobb. Rapporten heter Humanister i yrkeslivet och finns på Lunds universitets hemsida

I Humaniorabloggen följer du arbetet med Athena och Det humanistiska manifestet

WEBBFRÅGAN