Du som tänker dig en framtid som bibliotekarie kan glädjas. Högskoleverket har på sin tregradiga skala uppgraderat yrkets prognos från lägsta till högsta nivån, från överskott till brist.

Bibliotekariekårens framtidsutsikter tar ett glädjeskutt

HÖGSKOLEVERKET ÄNDRAR SIN PROGNOS

Bibliotekarie är på väg att bli ett bristyrke. Du som påbörjar din bibliotekarieutbildning i höst har goda chanser att få jobb när utbildningen är klar om tre till fem år. Bakom den bedömningen står Högskoleverket som därmed gör en helomvändning från fjolårets avsevärt mer pessimistiska prognos.

Medelåldern inom bibliotekariekåren är hög. Varannan bibliotekarie är 50 år eller äldre. Stora pensionsavgångar är alltså att vänta de närmaste åren. Samtidigt har, under ett par års tid, antalet utbildningsplatser vid de biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildningarna minskat. På grundval av bland annat dessa båda trender gör Högskoleverket bedömningen att det överskott som idag råder på bibliotekarier kan antas gå mot en mer balanserad situation. Läs mer i rapporten Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden

Prognosen innebär en helomsvängning jämfört med fjolårets prognos, där Högskoleverket målade upp en betydligt mer pessimistisk syn på bibliotekariekårens framtida arbetsmarknad. Läs mer i fjolårets rapport

– Balansen mellan antalet examinerade bibliotekarier och efterfrågan på arbetsmarknaden har förbättrats jämfört med tidigare bedömningar. På sikt kan det bli viss brist, dock inte så stor. Det beror nästan helt på att antalet nybörjare minskat under de senaste åren, inte på att efterfrågan ökat, säger Torbjörn Lindqvist, utredare på Högskoleverket.

Kortsiktig prognos mer pessimistisk

Högskoleverkets prognos skiljer sig också markant från den kortsiktigare prognos som Arbetsförmedlingen för ett par veckor sedan presenterade i sin rapport Var finns jobben?

I den rapporten ger Arbetsförmedlingens prognosmakare bibliotekarieyrket ett "bristindex" på 2,49 utifrån en femgradig skala där värdet 3 markerar balans mellan tillgång och efterfrågan. Det vill säga ganska långt under bristyrken som revisorer och redovisningsekonomer med bristindexvärden nära 4,0-gränsen, men en bit bättre än överskottsyrken som journalister, språkvetare och informatörer med bristindexvärde runt 2,0-gränsen.

Torbjörn Lindqvist tror att vändpunkten kan komma redan om ett par år, men varnar för att lågkonjunkturen kan förvärra situationen.

– Våra beräkningar pekar på viss nationell brist på bibliotekarier redan 2010/11, men de bygger på underliggande trender, inte på konjunktursvängningar. Nuvarande osäkra läge kan medföra viss återhållsamhet för till exempel kommuner när de ser över sin verksamhet och funderar över behoven av olika yrkesgrupper. Vad det betyder för just bibliotekarier är svårt att uttala sig om, men vi befinner oss ju i en lågkonjunktur, säger Torbjörn Lindqvist.

Olika bedömningsgrunder

Arbetsförmedlingens bedömning, som avser arbetsmarknadsläget ett år framåt i tiden, bygger bland annat på intervjuer med 13 000 arbetsgivare gjorda under hösten 2008. Högskoleverkets bygger på statistik från SCB och blickar längre in i framtiden, för bibliotekariekåren ända fram till 2025.

– Det händer lätt att man utgår från det aktuella läget på arbetsmarknaden. Men om vi gör det idag skulle den bilden bli ganska dyster eftersom det just nu är en orolig arbetsmarknad med många varsel. Vi tittar i stället några år framåt så att prognoserna blir mer långsiktiga, säger Torbjörn Lindqvist.

Högskoleverkets beräkning av framtida utbildningsplatser på universitetens biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildningar bygger på faktiska värden från läsåret 2007/08 och skattade för läsåret 2008/09.

Alla yrken – hela listan

Här är hela listan över brist- respektive överskottsyrken

HENRIK ALFREDSSON, 2009-03-05
henrik.alfredsson@dik.se

Beräknat rekryteringsbehov och beräknad examination till 2025
Staplarna visar antalet examinerade. Den röda linjen visar rekryteringsbehovet. Överskott markeras med beige. Källa: Högskoleverket, mars 2009.

KOMMENTARER | Så tycker utbildningsanordnarna

BORÅS Margareta Lundberg Rodin, prefekt vid Bibliotekshögskolan i Borås, har kritiserat Högskoleverkets tidigare prognoser för att vara felaktiga, eftersom de byggde på föråldrad statistik över antalet utbildningsplatser. Hon gläds nu över den betydligt ljusare bild som verket målar upp för framtidens bibliotekarier, men ser ändå vissa orosmoln: – Det finns en osäkerhetsfaktor och det är den pågående ekonomiska krisen som berör såväl offentliga som privata verksamheter. Vi vet inte om bibliotekarietjänsterna kommer att återbesättas i takt med de stora pensionsavgångar som väntar. Margareta Lundberg Rodin anser det angeläget att regeringen går in med stödresurser. – Biblioteken är särskilt viktiga när fler är arbetslösa eller studerar. Vikten av offentliga rum i samhället där man kan möta andra och få tillgång till information utan kostnad kan inte nog betonas under tider av ekonomisk nedgång. Margareta Lundberg Rodin pekar avslutningsvis på ytterligare en möjlig ljusglimt som inte nämns i Högskoleverkets rapport. – En ny proposition som rör skolbibliotek är på gång. Den kan innebära att skolbibliotekens roll stärks och att fler bibliotekarier behöver anställas.

UPPSALA Eva Hemmungs Wirtén, ämnesansvarig för biblioteks- och informationsvetenskapen i Uppsala, menar att bibliotekarie alltid varit ett framtidsyrke och att ombytliga prognoser kan äventyra den långsiktiga uppbyggnaden av ämnet: – Det är problematiskt om forskning och utbildning i allt för hög grad blir beroende av att förhålla sig till ständigt pågående utvärderingar, vare sig dessa skriver upp eller ner framtidsutsikterna för olika yrken. Vi försöker bedriva vår utbildning på det sätt som vi tror bäst gynnar våra studenter och i förlängningen också vår forskning. Högskoleverkets prognos talar om en breddad arbetsmarknad för dem som läst biblioteks- och informationsvetenskap, en arbetsmarknad utanför bibliotekens väggar. Eva Hemmungs Wirtén delar den synen, men poängterar ändå vikten av att i första hand utbilda för bibliotekarieyrket. – För oss är det viktigt att utbildningen även fortsättningsvis riktar sig mot den mer traditionella biblioteksvärlden. Samtidigt betonar vi att en examen i ämnet förbereder för arbete med informationshantering i ett vidare perspektiv. En bredare sektor kanske erbjuder en ny typ av arbetsmarknad för våra studenter och vi arbetar aktivt med att göra utbildningen konkurrenskraftig i en sådan förändringsprocess.

Pressklipp om Högskoleverkets rapport: