S� resonerar bibliotekscheferna n�r de ska rekrytera bibliotekarier

S� t�nker cheferna n�r de rekryterar

Minienk�t till bibliotekschefer | 2008-06-03

Akademisk examen b�r du ha, men examensniv�n och var du pluggat spelar mindre roll. S� t�nker bibliotekschefer n�r de ska rekrytera bibliotekarier.

VILKA HAR SVARAT?

Enk�ten har g�tt ut till de medlemmar i DIK Bibliotekarief�rbundet som har befattningskoden chef. 107 av 304 respondenter svarade, vilket ger en svarsfrekvens p� 35 procent. Av dem som svarat uppger 93 procent att de har erfarenhet av att rekrytera.

DIK har genomf�rt en minienk�t f�r att ta reda p� hur bibliotekschefer resonerar d� de rekryterar bibliotekarier. Enk�ten visar att sju av tio chefer tycker att den s�kande b�r ha avslutat sin utbildning med akademisk examen, men fem av tio menar att examensniv�n spelar mindre roll. Tre av tio anser att examensniv�n spelar roll, de ser hellre en s�kande med magisterexamen �n en med kandidatexamen.

Flera av de svarande har l�mnat kommentarer till sina svar:

Har inte tillr�ckligt stor erfarenhet av de olika h�gskolorna f�r att kunna j�mf�ra men jag tittar aldrig p� vilken h�gskola den s�kande har g�tt vid. Absolut viktigast �r personlig l�mplighet och hur den s�kande resonerar kring den tj�nst man s�ker. Akademisk utbildning �r viktig f�r att man l�r sig kritiskt och analytiskt t�nkande men det beh�ver inte n�dv�ndigtvis vara inom omr�det biblioteks- och informationsvetenskap, �ven om det �r en f�rdel.
Personlig l�ggning och inst�llning till utveckling av bibliotekarietj�nsten �r av st�rsta vikt. Sj�lvst�ndighet och kunna planera sitt arbete p� ett utvecklande s�tt, att se m�jlighet till f�r�ndringar �r viktigt och detta h�nger ofta ihop med en god teoretisk utbildning.
Att jag markerat h�gt p� sm� h�gskolor �r f�r att BHS i Bor�s ligger l�gt annars och jag har sett och haft ny exade bibliotekarie kollegor fr�n ex. Uppsala, som inte jag har anst�llt p� fast tj�nst f�rr�n jag har sett att de har praktisk utbildnings pot. eftersom dagens bibliotkerier inte alltid har med sig "riktiga" kompetenser f�r budget kontroll, ink�ps kompetens, gallrings komptens saknas n�stan j�mt och samarbete och praktisk erfarenhet fr�n sommar jobb som assistent �r meriterande men s�llan f�rekommande. Sedan har jag anst�llt som projektchef inom andra verksamhetsomr�den och jag tar reda p� om utbildningen f�r jag v�gar anst�lla fr�n utbildning, univ. och h�gskola. F�r det �r v�ldigt "dyrt" att felanst�lla i dagens slimmade organisationer och som chef �r det jag som har yttersta ansvaret f�r att budget h�lls, tidsplan h�lls, f�redrag for styrelse eller politiker, politiska n�mnder �r bra �r korrekta.
Formella meriter �r mycket viktiga, men personlighet har mycket stor betydelse. Sv�rt att uttala sig om utbildningskvalitet - det har �ven mycket med den s�kande att g�ra - vad vederb�rande har tagit till sig av utbildningen.
Det �r viktigt att personen har examen fr�n biblioteksh�gskolan. D�refter tittar jag p� vilken potential personen verkar ha. Sedan tittar jag p� de personeliga egenskaperna. Det �r det viktigt att personen passar in i gruppen p� n�got s�tt. Han/hon beh�ver inte likna n�gon av de �vriga man beh�ver ju olika funktioner i en grupp.
N�r det g�ller rekrytering �r det viktigt att personen har f�rst�tt och kan kommunicera id�en i verksamheten.
Personlighet och formella meriter �r lika viktiga.
Generaliseringen �r sv�r, eftersom mycket bygger p� personlighet m.m. och det v�ger i+ respektive - sk�len. P� ett litet bibliotek �r det ocks� avg�rande att vi blir tv� som kan arbeta ihop.
Akademisk examen (bibliotekarierstudier) �r grunden men personliga egenskaper som kr�vs f�r tj�nsten �r ocks� viktiga. Det avg�r egentligen om man anst�ller personen eller inte.
Jag tycker det �r oerh�rt viktigt att den s�kande har avslutat sin utbildning och �r helt och h�llet beh�rig. I sm� kommunen, d�r det ibland �r sv�rt att rektrytera, kan man ibland f� kalla �nnu inte f�rdiga till intervju. Skulle man �nd� anse att en person utan avslutad utbildning �r l�mplig f�r tj�nsten �r det definitivt ett krav fr�n min sida att man avslutar sin examen inom t ex 6 m�nader. Beroende p� vilken typ av tj�nst det handlar om �r de personliga egenskaperna/intressena ocks� mycket viktiga. En tj�nst som ensam skolbibliotekarie t ex kr�ver en enorm driftighet och initiativf�rm�ga.
Sj�lvklart spelar typ av bibliotek in och vilka arbetsuppgifter nykomlingen ska ha. Jag rekryterar till gymnasiebibliotek och l�gger in en profil i ett rekryteringsprogram. Den/de vi ev t�nker anst�lla f�r sj�lva genomg� "testet" och sen j�mf�r jag/vi vad vi �nskade och hur utfallet blev. Mycket intressant. P� ett gymnasium ska man uttryckligen tycka om att arbeta med m�nniskor inte bara unga utan med hela l�rarg�nget. Man ska dessutom ha intresse f�r modern teknik och vilja utveckla sin kompetens inom det omr�det. Intresse f�r popul�rkultur �r inte heller fel. Den �r s� dominerande att det �r sv�rt att bortse ifr�n den.
De sista tv� fr�gorna beror ju helt p� vad programutbildningen inneh�ller. Det vore t.ex. bra om alla som ska utbilda sig till bibliotekarier l�ste sk�nlitteratur/f�rmedling av, barn och vux och att det ingick i grundkursen. Finns det inte med d�r �r det n�dv�ndigt att det �tminstone finns med i en eller flera frist�ende kurser.
Personlighet �r viktig men m�ste kombineras med basutbildning. Det g�r inte generellt att s�ga att stora h�gskolor och program �r b�ttre. Vissa skolor �r d�remot b�ttre �n andra
Ja, i f�ruts�ttningarna ing�r v�l att personern ska ha g�tt ut biblioteksh�gskolan och d� ger sig ju detta med utbildning av sig sj�lv
Frist�ende kurser / programutbildning? Kan ej besvara fr�gan. Har ingen erfarenhet av detta i en rekrytering.
En bibliotekarie skall naturligtvis ha examen i Bibliotekskunskap och informations�mnen!
Arbetsuppgifternas art p�verkar beslutet om vilken examen man vill att s�kanden ska ha Det �r mycket viktigt att man avslutat sin utbildning med examen

Flest neutrala i v�rdering av l�ros�ten
En fr�ga i enk�ten lyder ”Om du har flera s�kande med samma utbildning fast fr�n olika l�ros�ten, spelar det n�gon roll vid vilket l�ros�te den s�kande studerat”. P� den fr�gan svarar sex av tio bibliotekschefer nej. Motsvarande enk�tfr�ga till kommunikationschefer ang�ende hur de resonerar n�r de rekryterar informat�rer gav samma resultat.

Sju svarande valde att kommentera sina svar:

Spelar det roll var man l�ser?
WEBBFR�GAN Har valet av utbildningsort betydelse f�r oss biblioteks- och informationsvetare?

P� fr�gan om vilket f�rtroende de tillfr�gade har f�r kvaliteten i bibliotekarieutbildningarna gav de allra flesta neutrala svar.

Fr�gan renderade ocks� m�nga kommentarer som sammanfattningsvis mest g�r ut p� att de flesta bibliotekschefer k�nner att de inte �r s� v�l insatta i de olika utbildningarnas profiler och kvalitet.

Har f�r d�lig koll f�r att kunna g�ra n�gon bed�mning
pinsamt... men jag har som tur �r kolleger som g�tt de olika utbildningarna som jag kan fr�ga vid behov.
Sv�rt att bed�ma p� grund av f�r liten k�nnedom om utbildningarna. Skulle nog v�rdera masterprogrammen h�gre eftersom studietiden d� �r l�ngre, men det beror ocks� en del p� vad de inneh�ller.
Tror m�nga bibliotekschefer vet mycket litet om de nuvarande utbildningarna. De som s�ker tj�nster i Stockholmsomr�det �r n�stan alltid fr�n Bor�s eller Uppsala. Det �r s�llan s�kande fr�n Ume�, Lund eller V�xj�.
Den sista fr�gan f�r att jag inte vet n�gonting om den utbildningen
Jag har sv�rt att v�rdera kvaliteten p� de olika utbildningarna. Mina f� erfarenheter fr�n s�kande fr�n olika l�ros�ten har inte visat n�gon st�rre skillnad.
Som verksam ute p� f�ltet har man ju n�stan ingen koll alls p� de olika utbildningarna. Hade vi tagit emot studenter p� praktik hade vi kanske haft b�ttre koll. �verhuvudtaget tycker jag att det �r mycket synd att praktiken �r borttagen. Inom skolbiblioteksverksamheten beh�ver man ha inslag som liknar l�rarnas utbildning, med handledare och att man f�r prova p� att ha utbildningar, bokprat m.m. som man sedan kan diskutera. L�ser man till l�rare vet man att man ska st� inf�r en klass, l�ser man till bibliotekarie kanske man inte har en tanke p� det. S� hamnar man p� ett gymnasiebibliotek d�r undervisning/bokprat f�r b�de elever och personal ing�r....snopet! Vissa personer l�mpar sig definitivt b�ttre f�r detta och det vore bra att kolla upp detta redan under utbildningen.
V�xj�s utbildning st�mmer b�st med v�r kravprofil. Har nyligen anst�llt en bibliotekarie d�rifr�n. Hon har dessutom utbildning fr�n Blekinge tekniska h�gskola. Hon �r tung inom omr�dena pedagogik, teknik och barns- och ungas l�sning.
S�tter 1 p� alla eftersom min erfarenhet �r f�r d�lig f�r att bed�ma.
Har hittills enbart haft en s�kande fr�n V�xj� men den personen blev ej kallad till intervju. Om jag skulle rekrytera n�gon med examen fr�n V�xj� skulle jag naturligtvis l�sa p� ordentligt om den utbildningen och kolla med andra kollegor som rekryterat d�rifr�n.
Jag tycker att det blir b�ttre n�r bibliotekarieutbildningen blir mer yrkesanpassad.
V�rderar praktikmoment mycket h�gt i utbildningen. Tycker att det �r en stor brist att det har tagits bort. Att utbildningen allm�nt lider av universitetskomplex i relation till en folklig verklighet. Att den rent pedadogiska delen �r klart underv�rderad. Att mycket mer insatser skulle satsar p� att bibliotekarier blir b�ttre p� att f�ra ut litteratur, f�rst� omgivande samh�lle och kommun och v�ga g� utanf�r biblioteken och samarbeta med andra yrkesgrupper. Allm�nt fel fokus p� utbildningarna nu.
Sammanfattningsvis inneb�r svaren p� fr�ga 3 och 4 att detta har marginell betydelse.
En person som har examen och som har en bra personlighet och visar framm�tanda �r viktigare �n p� vilket l�ros�te personen studerat. Det �r tj�nstens inneh�ll som ska styra de kvalifikationer som �nskas. Kanske �r l�ros�tenas profiler viktigare f�r st�rre bibliotekssystem?
Utifr�n tj�nstens inneh�ll ser man till inneh�llet i utbildningen
Tyv�rr inte s� insatt att jag kan besvara fr�gan

Personlighet, kursbetyg och vitsord viktigast
I enk�ten fr�gade vi �ven kommunikationscheferna hur de som rekryteringsansvariga v�rderar olika meriter. H�r kommer personligheten i topp. 66 procent av cheferna svarar att den s�kandes personlighet �r mycket viktig, 29 procent att den �r ganska viktig och endast en respektive tre procent att den �r ganska oviktig eller helt betydelsel�s. Mycket h�gt v�rderade �r �ven betyg fr�n universitets- och h�gskolekurser samt omd�men fr�n referenspersoner.

I det h�r sammanhanget �r det intressant att j�mf�ra med en nyligen gjord minienk�t till kommunikationschefer om hur de t�nker n�r de rekryterar informat�rer. I den enk�ten st�lldes en motsvarande fr�ga, fast med f�rre svarsalternativ, och den gav liknande svar, f�rutom vad g�ller gymnasiebetyg. Medan knappt en av fem bibliotekschefer tillm�ter gymnasiebetygen vikt, menar n�ra h�lften av kommunikationscheferna att de �r ganska eller mycket viktiga.

M�nga av de svarande valde att kommentera fr�gan

Enk�tens f�ruts�ttningar
F�r att g�ra enk�ten s� allm�ngiltig som m�jligt var f�ruts�ttningarna f�renklade. Den hypotetiska bibliotekarietj�nst som de svarande bibliotekscheferna utg�tt fr�n i sina enk�tsvar kr�ver akademisk utbildning, men ingen tidigare yrkeslivserfarenhet. De s�kande antas d�rf�r till st�rsta delen vara nyexaminerade och unga som kommer direkt fr�n studierna.

N�gra svarande har angivit att det �r f�r sv�rt att generalisera p� det viset, att antagandena blir alltf�r hypotetiska. Detta, i kombination med den l�ga svarsfrekvensen, g�r det sv�rt att dra alltf�r stora v�xlar p� resultaten. St�rst v�rde har fritextkommentarerna.

WEBBFR�GAN | S�g din mening

Resultatet hittills
Siffrorna till v�nster om staplarna anger hur m�nga som r�stat p� respektive svarsalternativ. Procentsatserna till h�ger visar andelen r�ster.

IKONF�RKLARINGAR | Det h�r betyder symbolerna

Du ska inte klicka h�r om du vill svara p� ett inl�gg. Klicka ist�llet p� den ikon som ser ut s� h�r och ligger i anslutning till det inl�gg som du vill svara p�

Svara p� inl�gg
Ge ditt svar eller
din kommentar

Du ska inte klicka h�r om du vill anm�la ett inl�gg. Klicka ist�llet p� den ikon som ser ut s� h�r och ligger i anslutning till det inl�gg som du vill annm�la

Anm�la inl�gg
Anm�l s�dant som
du finner st�tande

Du ska inte klicka h�r om du vill se andras svar. Klicka ist�llet p� den ikon som ser ut s� h�r och ligger i anslutning till det inl�gg som du vill se vad andra svarat p�

Se kommentarer
Se andras svar p� ett inl�gg

DIK | Tel 08-466 24 00 | Box 760, 131 24 Nacka | kansli@dik.se