Diagram fr�n H�gskoleverkets arbetsmarknadsprognos

Ber�knat rekryteringsbehov och ber�knad examination f�r humanister fram till 2020. Staplarna visar antalet examinerade. Den r�da kurvan visar rekryteringsbehovet. Den del av staplarna som ligger ovanf�r kurvan, det vill s�ga den med brun f�rg, markerar �verskottet.

Dyster arbetsmarknadsprognos sp�r v�xande �verskott p� humanister

www.dik.se | 7 mars 2008

Att det r�der �verskott p� humanister p� arbetsmarknaden �r ingen nyhet. Men nya siffror fr�n H�gskoleverket pekar p� att konkurrensen om jobben kommer att h�rdna. V�rst ser det ut f�r museiyrkena och bibliotekarierna.

H�gskoleverket har, tillsammans med Statistiska Centralbyr�n, gjort en prognos �ver vilka utbildningar som leder till jobb. Prognosen g�ller fr�n 2012 och fram�t, det vill s�ga den tidpunkt d� de studenter som b�rjar sin utbildning till h�sten kommer ut p� arbetsmarknaden.

H�gskoleverket g�r s�dana h�r prognoser varje �r som underlag till utbildningsanordnarna s� att de kan planera program- och kursutbud. Ber�kningarna baseras p� statistik �ver antalet antagna till olika utbildningar och andelen studenter som tar examen. Dessa uppgifter st�lls sedan mot en befolknings- och arbetskraftsprognos samt en ekonomisk framtidsbed�mning. Analysen tar �ven, genom samk�rning med SCBs befolkningsprognos, h�nsyn till antaganden om in- och utfl�det av kompetens genom migration.

H�r �r brist- och �verskottsyrkena 2012-2020

H�rd konkurrens om museijobben
Enligt prognosmakarna pekar det mesta p� att �verskottet av humanister kommer att �ka, givet att antalet studenter som fl�dar in till de humanistiska universitets- och h�gskoleutbildningarna ligger kvar p� samma niv� som under de senaste fyra �ren, det vill s�ga mellan 18 000 och 19 000. �r 2012 kommer det att finnas tio procent fler examinerade �n rekryteringsbehovet kr�ver.

H�gskoleverket g�r vissa nyanseringar i sin prognos f�r humanisterna. F�r den som har en utbildning med inriktning mot arkeologi- och museisektorn sp�s fortsatt h�rd konkurrens om jobben. Samma sak inom f�rlags- och mediebranschen. F�r enskilda grup�per av humanister kan dock l�get komma att vara betydligt ljusare. Behovet av kvalificerade �vers�ttare kommer att vara stort �ven forts�tt�ningsvis och utsikterna inom arkivarieyrket be�d�ms vara relativ goda.

Trots �verskottet klassar H�gskoleverket �nd� humanisternas arbetsmarknad som balanserad. Verket drar i sin definition av arbetsmarknader i obalans gr�nsen vid 20 procents differens mellan rekryteringsbehovet och antalet examinerade. D�r hittar vi tyv�rr en annan av DIKs medlemsgrupper – bibliotekarierna.

Sv�rt �verskott p� bibliotekarier
F�r bibliotekarierna sp�s ett betydligt sv�rare �verskott. Efter en kortvarig uppg�ng i efterfr�gan p� bibliotekarier, till f�ljd av h�ga pensionsavg�ngar de kommande tre-fyra �ren, kommer kurvan att v�nda. Inte ens n�r rekryteringsbehovet n�r sin topp 2012 kommer det att r�da balans. Antalet examinerade kommer det �ret att ligga runt 350 personer, vilket �r 40 procent �ver det ber�knade rekryteringsbehovet p� 250 bibliotekarier. D�refter sp�r prognosmakarna att �verskottet kommer att �ka ytterligare fram till 2020.

Vad finns det d� att g�ra f�r dig som �r p� v�g in p� arbetsmarknaden som humanist eller bibliotekarie? De data som ligger till grund f�r prognosen visar att humanister som har en utbildning i humanistiska �mnen i kombination med till exempel ekonomi eller teknik l�ttare att f� jobb. Ett r�d till humanisterna �r allts� att bredda utbildningen. F�r bibliotekarier pekar H�gskoleverket p� breddningen av de biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildningarna som en v�g mot d�mpad obalans.

HENRIK ALFREDSSON
henrik.alfredsson@dik.se

DIK | Tel 08-466 24 00 | Box 760, 131 24 Nacka | kansli@dik.se