Start /  OM DIK /  Så tycker DIK /  Om kunskapspolitik /  Högre utbildning

Sverige ska vara en världsledande kunskapsnation. Det kräver en akademi med högt ställda kvalitetskrav som är öppen för alla. Sverige har inte råd att tappa kompetens. Potentialen att utbilda sig och bidra med kunskap och kreativitet måste tas tillvara. Det gäller även akademiker och studenter med utländsk bakgrund. De utgör en viktig resurs.

Hög utbildningskvalitet innebär att studenter tillgodogör sig god förmåga att genomföra självständiga och kritiska bedömningar, följa samhällets kunskapsutveckling samt självständigt lösa problem. Det kräver närhet till forskningen och färdigheter för att kunna använda den akademiska kompetensen på arbetsmarknaden. Utöver det handlar kvalitet om god studiemiljö, gott ledarskap samt mångfald och jämlikhet. För att upprätthålla kvaliteten behövs framför allt tillräckligt med resurser. Komplettering med annan praktiskt utbildning efter examen ska inte behövas för att få en anställning.

En viktig kvalitetsfråga är tillräckligt antal timmar undervisningstid, ledd av kvalificerade lärare. Genomsnittet inom humaniora och samhällsvetenskaperna är 4,5 timmar i veckan. 40 procent av studenterna på grundnivå finns inom dessa områden, men bara 20 procent av anslagen.

Kvalitet är den viktigaste faktorn att väga in när utbildningar planeras och genomförs. Dimensionering bör inte baseras på osäkra arbetsmarknadsprognoser. Val av studier och forskningsområden ska göras utifrån den enskildes intresse, med långsiktiga perspektiv och insikter om möjligheterna på arbetsmarknaden. Människor som får välja studieinriktning efter intresse har bättre förutsättningar att skapa sin egen arbetsmarknad.

Kvalitet skapas inte enbart genom höga krav på utbildningen. Det krävs även höga förväntningar på studenters resultat och närvaro vid föreläsningar, seminarier och gemensamma arbeten.

DIK anser att:

  • Säkerställd forskningsanknytning kräver god tillgång till kvalificerade handledare och disputerade lärare. Det är även centralt för att studenter ska fullfölja sin utbildning och skriva uppsatser av hög kvalitet.
  • Regeringen måste skjuta till en humanioramiljard för att höja kvaliteten och öka undervisningstiden. 10 timmar lärarledd undervisning i veckan måste vara minimum på akademiska utbildningar.
  • Graderade betyg är kvalitetssäkring av inhämtade kunskaper och kompetenser. När studenters prestationer inte bedöms skadas kunskapsinhämtningen och på sikt möjligheterna på arbetsmarknaden.

Skapa goda förutsättningar för alla studenter

I ett kunskapssamhälle måste allas potential tas tillvara. Utbildning måste vara möjlig oavsett social eller ekonomisk bakgrund. Studenters ekonomiska villkor är därför en mycket viktig fråga. För att nå kvalitet krävs att lärosätenas arbetsmiljö och övriga villkor är stimulerande och goda.

Inom DIK:s områden är tiden för självstudier är större än inom andra utbildningar. God tillgång till läsplatser, kurslitteratur och bibliotek är därför extra viktigt. Scheman och litteraturlistor i god tid skapar goda förutsättningar att genomföra studierna på ett strukturerat sätt.

Studenters rätt att påverka utbildningen är helt avgörande för dess legitimitet. De ska i enlighet med högskoleförordningen, genom studentkårer, representeras i alla beslutande och beredande organ vars verksamhet har betydelse för utbildningen och studenternas situation.

DIK anser att:

  • Regeringen måste tillse att socialförsäkringssystemen fungerar även för studenter. Studietiden ska vara trygg.
  • Studenter måste ha tillgång till välstrukturerade och välformulerade kursplaner samt till väl utvecklade bibliotek och läsplatser samt kurslitteratur.

Bredda kontaktytan mellan studier och arbetsliv

Ett kunskapssamhälle kräver öppenhet och bred kontaktyta mellan akademin och övriga samhället. Det främjar lärande, bildning och innovationer. Det måste finnas goda förutsättningar för lärosäten att arbeta systematiskt och strategiskt med samverkan med arbetslivet. Samverkan, utbyte och kontakter med arbetsmarknaden spelar en avgörande roll för utbildning på alla nivåer.

Studenterna måste bli rustade för arbetsmarknaden. Utbildade studievägledare, arbetsmarknadsseminarier, kvalificerad praktik och praktiska inslag underlättar steget mellan studier och arbetsliv. Studenter som omsätter teori i praktik har försprång ut på arbetsmarknaden.

Ämnesstudievägledare ska finnas på varje institution. Med relevant utbildning och främsta uppdrag att samverka med arbetslivet samt tillgång till aktuell information kan de hjälpa och stötta vid studie- och yrkesval.

Alumnundersökningar är ett sätt för blivande studenter att värdera utbildningar, göra upplysta studieval samt ett verktyg för utbildningsanordnarna att utveckla utbildningarna. Resultaten måste offentliggöras.

DIK anser att:

  • Lärosätena måste utveckla kopplingen mellan studier och arbete.
  • Alla studenter ska ha möjlighet till kvalificerade praktikperioder samt andra praktiska inslag. För studenter som läser till legitimationsyrken ska praktik vara obligatoriskt.
  • Lärosätena ska ge alla studenter förståelse för hur deras kompetens kan användas på arbetsmarknaden.
  • Lärosätenas verksamhet ska granskas av oberoende instanser.
  • Lärosätena ska själva genomföra och presentera kontinuerliga alumnundersökningar.

Utbildningsfrågorna – en europeisk utmaning

Att tillgodose behovet av högre utbildning av hög kvalitet och att främja utvecklingen av kreativa miljöer för vetenskap och kultur är en europeisk utmaning. Ett ökat samarbete mellan europeiska lärosäten är lika viktigt som ökade möjligheter att studera, forska och undervisa i olika länder.

DIK är positivt inställd till Bolognaprocessen, skapandet av EHEA, europeiskt område för högre utbildning, och des mål att underlätta övergången mellan studier och arbete. För att nå bättre anställningsbarhet spelar de sociala parterna en mycket viktig roll.

Europeiska ministerrådet talar om kunskap som en femte frihet. När kunskap uppnår denna status uppstår ökade valmöjligheter och konkurrens samt behov av ett europeiskt rankingsystem med väl utvecklade indikatorer för att kunna jämföra olika utbildningsanordnare.

DIK anser att:

  • Regeringen ska ålägga utbildningarna att utveckla sina europeiska kontakter. Internationell rörlighet för studenter och lärare måste underlättas.
  • Regeringen bör ta initiativ som främjar studenters europeiska mobilitet.

DIK om kunskap

  • Kunskap är vår tids viktigaste resurs. Utbildning ger oss förutsättningar att växa och utvecklas. En hög utbildningsnivå är grunden för ekonomisk tillväxt, välstånd, kreativitet och kulturell utveckling. Det gäller såväl nationellt som globalt.
  • Tillgång till bildning och kunskap ska vara fri. En fri högskola ger alla medborgare möjlighet att studera utifrån egna val och utan att betala någon avgift. Envar som söker sig till den ges lika goda möjligheter att ta del av undervisning och verka i den akademiska miljön på alla nivåer.
  • Medlemmarna i DIK är akademiker som arbetar med kunskap, kommunikation och kultur. De brinner för bildning och skapar i sina yrkesroller värde, mening och sammanhang för individer och företag. Därför ska utbildning inom humaniora och media/kommunikation ha hög kvalitet och nära koppling till arbetslivet och samhället i övrigt.
  • Humanistisk kunskap är kunskap om människors kultur och tänkande.Kritiskt tänkande och kulturell förståelse är två viktiga kompetenser i ett globaliserat kunskapssamhälle. Kunskap och bildning måste uppvärderas, det är dags för våra beslutsfattare att se humaniorastudier med nya ögon!