Kollektivavtal
Kollektivavtalen är de givna spelreglerna på arbetsmarknaden. De är standardavtal som reglerar det mesta under hela arbetslivet, från anställningen till pensioneringen, och som dessutom ger en rad förmåner.
I botten finns arbetsrätten, lagstiftningen, som riksdagen beslutar om. Det kan handla om lagen om anställningsskydd eller arbetstidslagen. Ovanpå ligger kollektivavtalen som är frivilliga överenskommelser. Sedan kan klubben, eller individen själv förhandla fram ännu bättre villkor är de som kollektivavtalen ger.
Det är detta som kallas "den svenska modellen". I andra länder är det vanligt att villkoren på arbetsmarknaden helt och hållet regleras genom lagstiftning.
- Avtalsperiod: Den period som kollektivavtalet gäller.
- Blockad: Stridsåtgärd. Kan till exempel innebära avstängning av arbetskraft.
- Dispositiva regler: Möjligheter att i lag eller i avtal lokalt komma överens om olika regler och lösningar.
- Egenavgift: En avgift för att bland annat finansiera den allmänna försäkringen så som arbetslöshetsförsäkring och sjukförsäkring.
- Fredsplikt: Arbetsgivare och fackliga organisationer får inte tillgripa stridsåtgärder under pågående avtalsperiod.
- Hängavtal: Kollektivavtal som hämtar innehåll från bland annat befintligt kollektivavtal träffat mellan andra parter.
- Generalstrejk: Strejk som omfattar hela eller stora delar av arbetsmarknaden.
- Individuell lönesättning: Lönen sätts i direkt dialog mellan chef och medarbetare.




