Min förra arbetsgivare använder foton som jag tagit, vad säger upphovsrätten?

Att skapa texter, bilder och annat som kan omfattas av upphovsrätt är inte ovanligt inom de kreativa yrken där DIKs medlemmar är verksamma. Som DIK-medlem är det därför viktigt att du känner till grunderna i upphovsrätten, oavsett om du är frilansare eller anställd. Dels för att motverka att de verk du skapar missbrukas, dels för att du själv inte ska missbruka andras verk.

Upphovsrätten regleras i upphovsrättslagen. Ordet "verk" är ett samlingsnamn för alla de produkter som faller inom lagens område. Upphovsrättslagen talar om "verk" vilket i princip kan vara allt som är skapat av mänsklig hand, exempelvis litteratur, datorprogram, foton, bilder, teckningar, grafik och, som lagen säger, ”verk som har kommit till uttryck på något annat sätt”.

Vad omfattar upphovsrätten?
Man kan säga att upphovsrätten består av två delar, en ekonomisk och en ideell. Den ekonomiska upphovsrätten kan överlåtas, helt eller delvis, genom försäljning eller royaltyavtal. Det kan däremot inte den ideella. Den ekonomiska upphovsrätten ger rätt att mångfaldiga, sälja och uppföra verket. Den ideella rätten ger rätt att bli namngiven som skapare av verket och skydd mot förvanskning.

Hur får jag upphovsrätt?
Upphovsrätt uppstår automatiskt när det du skapat uppnår så kallad verkshöjd. Det krävs ingen registrering. Du behöver inte heller sätta något copyrightmärke (©) i anslutning till ditt verk för att det ska vara skyddat, men en sådan märkning kan fungera bra som en påminnelse till dem som använder ditt material.

Vem bedömer vad som är verkshöjd?
Verkshöjd är ett mått på ett verks originalitet, individualitet och självständighet. Verkshöjd anses uppnådd när ett verk inte skulle ha kunnat framställas snarlikt av två personer oberoende av varandra. Verket får alltså inte vara så enkelt att ”vem som helst” skulle kunna komma på det. Vilka verk som omfattas av upphovsrätt avgörs vid tvistemål av domstol.

Vilken upphovsrätt har jag som anställd?
Det är stor skillnad på anställda och frilansare när det gäller den ekonomiska nyttjanderätten. Den som skapar ett verk inom ramen för sin anställning överlåter redan genom själva anställningsavtalet sin ekonomiska upphovsrätt till arbetsgivaren som får använda verket i sin normala verksamhet i den omfattning som rimligen kan förutses. För att få använda verket på ett sätt som inte är normalt måste arbetsgivaren träffa en överenskommelse om ”utökad användning” med den anställde. Den ideella rätten tillhör som alltid upphovsmannen. Ett undantag gäller universitets- och högskoleområdet där anställda forskare av hävd har en mer omfattande upphovsrätt till sina alster.

Vad är ”utökad användning”?
Låt oss säga att en fotograf på ett museum tar en bild på ett föremål för att använda i en utställningskatalog. Det är en normal rutin inom ramen för anställningen. Sedan kommer en museibesökare som arbetar med reklam och får syn på bilden. Besökaren kommer på att hon gärna skulle vilja använda bilden för att marknadsföra den produkt hon just nu arbetar med. Hon kontaktar museiledningen som säljer rätten att använda fotografiet. Ett sådant användande är förmodligen, inte att anse som normalt. Då skulle frågan om ersättning till arbetstagaren kunna aktualiseras.