Sociala medier ger nytt fokus på sökprocessen

Vi är vana att tänka på processen att söka information på nätet som en affär mellan en informationssökare och de källor som han eller hon använder sig av. Någon som söker jobb vill ta reda på genomsnittlig månadslön för en yrkesgrupp och gör en sökning i Statistiska centralbyråns lönedatabas eller, om man är medlem i DIK, i Saco Lönesök. Någon annan vill söka information om Berlin som resmål och gör en sökning på Google. 

Det är ofta så informationssökning brukar beskrivas, till exempel i akademiska handledningar på universitetsbibliotekens webbplatser, som en bruksanvisning med olika steg. Först handlar det om att förstå vilket informationsbehov man har. I nästa steg ska detta formuleras i form av söktermer. Sedan ska källorna väljas ut, informationen samlas in, och så vidare.

Men vartefter allt fler börjar ingå i olika nätverk och använda sig av sociala medier, uppstår en annan princip för hur sökprocessen fungerar än den planerade och systematiska idealmodellen. I stället för att söka information steg-för-steg i opersonliga nätkällor har ett allt vanligare alternativ blivit att söka den inom det egna nätverket på internet. 

Tjänsten Google Social Search erbjuder exempelvis sedan en tid tillbaka sökträffar från det nätverk man ingår i, exempelvis Twitter, bloggar och grupper. För att detta ska fungera krävs att man först registrerar sin profil på Google. Man kan då också påverka vilka som ska ingå i nätverket.

Tanken bakom social sökning är att det material som personer i det egna nätverket publicerar i olika sociala medier ofta är av större intresse för en själv än information från traditionella källor – en princip som ju i själva verket är lika gammal som byskvallret. Hur mycket en viss lönegrupp tjänar kan man förmodligen få aktuella uppgifter om från sina sociala kontakter, särskilt om många tillhör samma yrkesområde som man själv. Och förslag på vilka restauranger man bör besöka i Berlin är säkert trovärdigare om de kommer från det egna kontaktnätet än från någon turistbyrå. Därför lyfts sökträffar från det egna nätverket fram på Googles träfflista.

Nya undersökningar visar att dela nyhetsinnehåll och följa nyhetsflöden är några av de aktiviteter som upplevs som viktigast bland medlemmar i sociala grupper på nätet. Utbytet av nyheter länkar ihop gruppen och ger den nya, skiftande inriktningar. Fokus för att söka information på nätet börjar därigenom riktas om till att handla om nyhetsflöden i stället för om fristående nyheter, om kommunikationsstruktur i stället för om innehåll.

Därmed inte sagt att nätverket kan ersätta det traditionella sättet att söka information. All information är naturligtvis inte mer relevant bara för att den kommer från ens egna kontakter. Den personliga relationen som sökkriterium har stor betydelse som komplement, men den kan förstås inte upphöjas till universalprincip för varje tänkbar fråga.