Nytt avtal ska ge bättre lokal lönebildning

De statliga akademikerna har haft sifferlösa avtal i tio år. Men det här är första gången som man sluter ett avtal utan bestämt slutdatum. Nytt i avtalet är också att möjligheten att träffa individuella överenskommelser ökar. Det vill säga att medlemmarna i högre utsträckning själva kan påverka sina villkor så att de passar den egna livssituationen. Till exempel ska det finnas möjlighet att få ett ökat pensionssparande eller längre semester i stället för en högre lön.

Det nya avtalet är, liksom det tidigare, ett processavtal med tre tydliga faser – förberedande arbete, lönerevision och avstämning. Anna Steen, DIK:s chef för förhandlingar och juridik, är mycket nöjd med det nya avtalet.

– Förutsättningarna för en bra lönesättning av akademiker inom staten ökar och processen är tydligare beskriven. Att avtalet löper tillsvidare skapar också möjligheter att det verkligen ska bli en löpande process, säger Anna Steen.

Avtalet ska stödja den lokala lönebildningen och förtydliga att lönerevision sker varje år. Lönesättande samtal är nu huvudmodellen om man inte lokalt kommer överens om något annat. Undantaget universitet och högskolor som fortfarande har lokal förhandling som huvudspår.

Avtalet ställer större krav på de centrala parterna att stödja myndigheterna att i tillämpningen av avtalet.

– De centrala parterna får ett konkret ansvar att stödja de lokala parterna i deras arbete att få lönebildningsprocessen att fungera enligt avtalet. De centrala parternas ansvar för den lokala tillämpningen upphör inte för att avtalet är undertecknat – det är nu det börjar, säger Anna Steen.