Undersökning från Saco: växande antal överutbildade

Andelen välutbildade i arbetskraften växer. Men arbetslivets efterfrågan hänger inte med i samma takt.

Svenska studier visar att cirka en tredjedel av dagens arbetskraft anses överutbildade, samtidigt som gruppen rätt matchade minskar och andelen underutbildade ligger kvar på 15-20 procent.

Sacoekonomen Helena Persson har undersökt forskningens läge när det gäller under- respektive överutbildning.

– Men även om många i Sverige har en formell utbildning utöver den som krävs för ett yrke eller en arbetsuppgift, så betyder inte det att vi utbildar för många, säger hon.

Fördubblat antal överutbildade

I en dynamisk ekonomi är det inte möjligt med en perfekt matchning mellan individer och arbete. Enligt en av de svenska studier som granskas i Sacorapporten, sjönk andelen rätt matchade från 75 procent för kvinnor och 63 procent för män år 1974 till 48 procent för båda grupperna år 2000. Samtidigt mer än fördubblades andelarna överutbildade till 39 respektive 34 procent.

Andra undersökningar illustrerar den dramatiska övergången från en arbetsmarknad dominerad av lågutbildade med mindre kvalificerade arbeten till dagens arbetsliv med många högutbildade och mer kvalificerade arbetsuppgifter. Mellan åren 1974 och 2000 ökade andelen välutbildade från 41 till 79 procent. De kvalificerade jobben ökade långsammare, från 40 till 68 procent.

Helena Perssons kunskapsgenomgång visar att kvinnor, utlandsfödda och yngre personer är mer överutbildade och mindre underutbildade än män, svenskfödda och äldre. Även de som tidigare varit arbetslösa är i större utsträckning överutbildade än dem som aldrig har gått utan arbete.

Missar kompetens

Frågan om under- och överutbildning är komplex. Överutbildning kostar pengar för individen i form av utebliven lön. För företagen innebär det att man missar kompetens. De som är under- eller överutbildade är dessutom som grupp mer missnöjda med sitt arbete än rätt matchade personer. Men hur man uppfattar sin situation skiljer sig också beroende av sektorer, yrken och utbildningsinriktningar.

– Vi behöver veta mer om orsakerna. Är det som vi kan mäta ett skenbart problem, som handlar om att individer har olika mix av humankapital? Eller är det ett genuint problem som innebär att mycket potential förblir outnyttjad? Är felmatchningen ett tillfälligt tillstånd eller något varaktigt som individen fastnar i? Svaren avgör hur allvarligt vi ska se på förekomsten av under- och överutbildning, säger Helena Persson.

Kommentera

  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd>

Mer information om formateringsmöjligheter

By submitting this form, you accept the Mollom privacy policy.

Relaterade artiklar