Bibliotekarier skaffar inte barn

Vi blir bara äldre. Samtidigt ökar behovet av ett samhälle som underlättar för människor att kombinera familjebildning med yrkesarbete.

Ann-Zofie Duvander, docent i sociologi och Sofi Ohlsson, doktorand i sociologisk demografi, forskar parallellt om föräldraskapets olika villkor. Sofi Ohlsson berättar att hon var nyfiken på om det trots att politikerna uppmuntrar oss till att kombinera arbetsliv och familj, kan finnas skillnader på arbetsmarknaden i viljan att föda barn.

– Unga män och kvinnor i dag väntar i stor utsträckning med barn tills de utbildat sig färdigt och skaffat sig ett arbete. Men det är en stor variation mellan olika yrkesgrupper. Och vi ville veta vilka faktorer som påverkar mest.

Tydligt mönster

Mönstret är tydligt. Offentlig sektor och höga kvalifikationer är en bra födabarnstart. Likaså offentlig sektor och låg utbildning. Inom det privata är ambitionen lägre till barnafödande. En möjlig orsak är önskan till ekonomisk trygghet.

Ann-Zofie Duvander har undersökt om attityder till barn och jämställdhet påverkar längden av föräldraledigheten.

– Svenska kvinnor är generellt sett positiva till jämställdhet, fast de tar ändå merparten av föräldraledigheten. Men de män som är positiva till jämställdhet tar ofta ut en lång föräldraledighet.

Att vissa jobb är enklare att kombinera med barnafödande är inte svårt att förstå. Att ekonomiska faktorer påverkar låter också logiskt. Men varför väljer exempelvis bibliotekarier att föda barn senare, i den mån de föder barn?

Anställning först

Leo Lundberg arbetar som bibliotekarie på Kulturhuset i Stockholm. Han fick sitt första barn vid 34 års ålder.

– Jag tror att bibliotekarier är en yrkesgrupp som ofta utbildat sig ganska sent i livet. Inte sällan har de någon form av kulturell karriär bakom sig. Att satsa på en högskoleutbildning efter det ses av många som ett sätt att ”knyta ihop säcken”.

Jo, det kan finnas ett samband med barnafödande och en ”trygg” anställning. Men också att bibliotekarier ofta är schemalagda och har svårt att ta ledigt för att vårda barn.En bibliotekarie måste finnas på plats under vissa tider och kan inte alltid kan ersättas. Men skillnaden mellan anställningstryggheten i privat och offentlig sektor ifrågasätter han. I alla fall i storstadsområden.

– Min sambo som jobbar inom reklambranschen i Stockholm hade mycket förmånliga avtal under föräldraledigheten. Bättre än vad många offentligt anställda har. Men det kan bero på att i storstadsområden är man mer rädd om sina anställda.

Påverkas av konjunkturen

En annan teori Sofi Ohlsson har funderat över, när det gäller vilka yrkesgrupper som väljer att föda barn tidigare i livet, är om de som jobbar inom vårdande yrken kanske är mer intresserade av att bilda familj med barn. Även lärare kan vara en grupp som ofta väljer sitt yrke med tanke på framtida egna barn.

– Man kan också tydligt se hur vi påverkas av konjunkturen som råder. Den följer till stor del samma kurva som barnafödandet.

Det som förvånat forskarna under studiens framväxande var ändå att skillnaden mellan män och kvinnor vara ganska liten.

– Det finns en tydligare koppling mellan mäns intresse för karriär och hur länge de väljer att vara föräldralediga, än för kvinnor. Det verkar som män har större valmöjligheter. Men det kan också vara så att arbetsmarknaden fortfarande behöver anpassa sig efter mäns önskan om att vara föräldralediga, konstaterar Ann-Zofie Duvander.

Forskarna påpekar att det är relevanta frågor för ett samhälle som anser sig vara jämlikt. Det handlar inte bara om att ha ett jobb eller inte. Utan även vilket jobb man har.