Digitalisera kulturarvet – gemensamt krav från S och FP

En hel del spännande finns redan digitaliserat, som massor av teveprogram hos Kungliga biblioteket, protokoll från häxprocesser och kartor från 1600-talet hos Riksarkivet, fotodatabaser hos Nordiska museet och fakta om platser hos Riksantikvarieämbetet. Dessa digitala arkiv och databaser visades upp när DIK tillsammans med Kulturutskottets ordförande Berit Högman (S) och vice ordförande Christer Nylander (FP) i början av maj anordnade en lärande lunch kring ämnet.

Mer bör bli åtkomligt

Både Berit Högman och Christer Nylander är imponerade av arbetet med digitalisering hos de fyra institutionerna, men de projekt som visades är långt ifrån tillräckliga. Mycket mer behöver bli åtkomligt digitalt, menar båda två. De är också överens om att det kan komma att kosta, men att det är värt det.

– Det behövs en rejäl engångssatsning för att genomföra digitaliseringen, säger Christer Nylander som har ett förslag på finansiering:– Staten har precis sålt licenserna till 4G. De pengarna skulle vi kunna använda. Med 4G ökar hastigheten på webben. Digitaliseringen ger något att surfa till. Det är en naturlig koppling.

Båda vill lyfta fram kulturpolitiken.

– Vi har gemensamt ansvar att kulturen lyfts fram i politiken, säger Christer Nylander och tillägger:

– Jag kanske har ett något större ansvar eftersom jag måste öva påtryckning mot regeringen.

Frågan måste lösas

Vad är de inte överens om? Var går skiljelinjen mellan deras kulturpolitik?

– Vi har valt att fokusera på vad vi är överens om, säger Christer Nylander. Upphovsrätten är en fråga som måste lösas och där är vi inte klara än.

Berit Högman pekar på att kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth vid flera tillfällen sagt att skattesänkningar är en form av kulturpolitik, eftersom de ger enskilda personer möjlighet att spendera mer på kultur.

– Skattesänkning är inte för mig någon kulturpolitisk reform. Den gör inte att vi kan göra gemensamma insatser. Att digitalisera kulturarvet kan vi inte förvänta oss att marknaden ska göra.

Behov av sin historia

Christer Nylander håller med om att finansiering måste lösas på annat sätt. Han lyfter fram Riksarkiv­ets digitaliserade kartor från 1600-talet.

– Jag tycker gamla kartor är vackra. När jag ser dessa kartor funderar jag på om jag skulle kunna göra något sådant. De ger både estetiska lärdomar och sätter igång tankar om egna förmågor.

Att ge människor chans att se sin historia är en viktig del av kulturpolitiken.

– Människor har ett behov av att se sig själv och sin historia. Brist på historia gör oss otrygga. Därför är det viktigt att vårt kulturarv blir tillgängligt på ett så enkelt sätt som möjligt, avslutar Berit Högman.