DIK på Bok och biblioteksmässan

Kompetens i framtidens bibliotek

Birgitta Rydell, Pernille Drost, Sofia Lundgren, Anna Åkerberg och Karin Linder på DIK:s seminarium om bibliotekariernas kompetens i framtidens bibliotek
Julia Sjöberg
Det var fullsatt på seminariet om bibliotekariers kompetens i framtidens bibliotek.
Julia Sjöberg
Vi lever i ett allt mer digitaliserat kunskapssamhälle. Det ställer nya och delvis annorlunda krav på bibliotekarier och de kunskaper som behövs i framtidens bibliotek. Frågan är hur dagens bibliotekarier tar kommandot över utvecklingen diskuterades på DIK:s seminarium vid Bok och biblioteksmässan i Göteborg.

Det var en stor publik som hade samlats på Bok och biblioteksmässan för att lyssna och diskutera frågan om bibliotekariernas kompetens i framtidens bibliotek. Utgångspunkten för seminariet var den rapport, Bibliotekariens framtida yrkesroll, som en arbetsgrupp inom DIK tidigare tagit fram.

Arbetsgruppens slutsats är att framtidens bibliotekarie behöver kunskaper i digitalisering, läsning, vetenskaplig kommunikation, deltagarkultur, pedagogik, handledning och marknadsföring. Sist men inte minst behövs också vad gruppen valt att kalla akademikerkompetens. Linnéa Sjögren, till vardags bibliotekarie på Chalmers i Göteborg och en av författarna till rapporten beskrev inledningsvis de olika kompetenser som behövs i framtidens bibliotek. Hon var noga med att understryka att alla bibliotekarier inte behöver alla kompetenser. Alla kompetenser behövs förmodligen inte heller på alla bibliotek.

Birgitta Rydell, direktör på DIK, ledde samtalet mellan Linnéa Sjögren, Pernille Drost, ordförande för det danska fackförbundet för bibliotekarier, Sofia Lundgren student på Bibliotekshögskolan, Anna Åkerberg från Malmö stadsbibliotek och Karin Linder, DIK:s förbundsordförande.

– Det är digitaliseringen och metakompetenserna som är det centrala, menade Pernille Drost.

Hon förklarade att bibliotekarier i Danmark har sökt sig utanför de traditionella biblioteksarbetsplatserna genom att identifiera de kvalifikationer som behövs i dagens samhälle, på advokatkontor, på banker och i industrin. På motsvarande sätt behöver också biblioteken få in kompetens från andra yrkesgrupper.

– Men det ska vara flest bibliotekarier på ett bibliotek, slog hon fast.

Men vad är då framtidens bibliotek? En lokal, böcker och media eller ett uppdrag? Anna Åkerberg menade att biblioteket helt enkelt är den infrastruktur som bibliotekarien behöver för att klara sitt uppdrag. Att verka och bidra till ett bättre samhälle genom att göra all information tillgänglig för alla.

– Vi ska inte göra oss mindre än vad vi är, uppmanade hon.

Karin Linder menade att det är dags för Sveriges politiker att ta ansvar för den beställning man lägger på biblioteken. I allt för hög utsträckning är det bibliotekarierna själva som fått ta striden för biblioteken. Bibliotekariernas röst måste höras för den egna kompetensen och kunskapen.

– Får bibliotekarierna uppdragen uppifrån så vet jag att man också kan leverera.

Dela:

Kommentera

  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd>

Mer information om formateringsmöjligheter

By submitting this form, you accept the Mollom privacy policy.

Relaterade artiklar