Gratis eller inte på de statliga museerna?

Den förra s-regeringen införde gratis entré för 19 av de statliga museerna. Reformen, som pågick i två år, blev en enastående framgång och räknat på samtliga statliga museer ökade besöken med över 150 procent.

När Alliansen övertog regeringsmakten 2006 begränsades gratisentrén. Barn och unga upp till 19 år går fortfarande gratis på alla de 19 statliga museerna, men i de flesta fall måste vuxna betala entréavgift.

Besökssiffrorna sjönk omedelbart kraftigt. Sedan dess sker det en långsam ökning av besöken på de flesta av museerna. Ser man på Tillväxtverkets analys av besöksmål, har gratisåren betytt att museibesöken nu är på en högre nivå än före reformen.

Alliansen avreglerade entréavgifterna så att varje museum nu kan besluta om de vill fortsätta med gratis entré också för vuxna. I dag tar de flesta av museerna ut entréavgifter men variationerna är många. Vissa museer har till exempel en eller flera kvällar när det är gratis entré för alla. Det är också oklart vad som egentligen räknas som ett museibesök. I en del fall räknas ett besök i restaurang eller butik som museibesök. Statistiken för de olika museerna är därför inte jämförbar.

Jämn, långsam besöksökning

Arbetets museum i Norrköping har ända sedan starten 1991 haft gratis entré. Besökskurvan saknar alltså de stora svängningar upp och ner som de övriga museernas statistik visar. Där syns i stället en jämn, långsam besöksökning. 1994–1995 kom det 150 000 besökare och 2011 rekordhöga 231 000 besökare.

Marinmuseet i Karlskrona, kommunens viktigaste besöksmål för svenska och utländska turister, tar ut entréavgifter under turistsäsongen. De finansierar folkbildning för blekingeborna vintertid, när det är gratis inträde.

Under 2010 ökade besöken på Östasiatiska museet med 361 procent jämfört med 2009. Det var utställningen Kinas terrakottaarmé som drog rekordpublik. Kostnaden för utställningen låg på 20 miljoner kronor och intäkterna på 40 miljoner.

Världskulturmuseet i Göteborg, som haft gratis entré, tar från 1 januari i år ut entréavgift. Avgiften gäller sedan som årskort och museet har därmed anpassat sig till entréavgifterna på de kommunala museerna.

Analysera besöksmönstren

Sjöhistoriska museet är från årsskiftet gratis och hoppas på samma besökssuccé som uppstod under gratisreformen.

Arkitekturmuseum, som gjorde en av de största djupdykningarna efter gratisåren, har gjort en omorganisation med fokus på publikarbete och hämtar sig nu i rask takt.

En betydande felkälla vid statistiska jämförelser av museerna är att besökarna under 19 år räknas olika och i vissa fall inte alls.

Kulturdepartementet bereder nu frågan hur besöksmönstren ska analyseras, så att de kan ställas mot de kulturpolitiska målen. Än kan de inte svara på hur det ska ske och när ett resultat kan presenteras. Hittills har Kulturrådet svarat för de statliga museernas besöksstatistik, men hela eller delar av uppdraget kan komma att läggas ut på nya Myndigheten för kulturanalys.

Gratis igen om sossarna får bestämma

Socialdemokraterna, ämnar under parollen ”kulturell allemansrätt”, återinföra gratis entré på alla statliga museer om de återtar regeringsmakten vid nästa val.

Berit Högman, S, ordförande i riksdagens kulturutskott, hoppas och tror att museernas entréavgifter kommer att bli en viktig valfråga.

– Vi har låtit Riksdagens utredningstjänst räkna på kostnaden som vi beräknar till 80 miljoner kronor i vår skuggbudget. Under gratisperioden såg vi ett ökat museiintresse och vi tycker att det vi gemensamt äger ska vara gratis. Jag ser museernas entréavgifter som en viktig vänster-högerfråga. Nu får vi se vad regeringens utredning av entréavgifterna säger.

Cecilia Magnusson, M, ledamot i kulturutskottet, ser inte museernas entréavgifter som en viktig politisk fråga.
– Nu ser vi ju att besökssiffrorna, som vi följer mycket noga, ökar för de flesta museer. Det tar tid. Vi tycker att det är viktigare att sänka skatterna än att ha gratis entré för vuxna besökare. Vår viktigaste prioritering är barn och unga.