Motstridiga krav när barn söker information

Människor har i alla tider behövt vara informationskompetenta, menar Anna Lundh, inte bara de som studerar på högre nivå.

– Det ser bara olika ut i olika sammanhang, så också under de första skolåren, säger hon.
De senaste 20 åren har förutsättningarna förändrats kraftigt i grundskolan.

– Dels genom datoriseringen och dels genom att även de yngre skolbarnen har börjat arbeta undersökande. De behöver söka och använda information på ett mer självständigt vis än tidigare.
Normer för rätt och fel

I sin avhandling har Anna Lundh genomfört fyra etnografiska studier varav en av dem baseras på samtal med lärare och bibliotekarier. Hennes övergripande slutsats är att nya metoder och redskap kolliderar med traditionella undervisningsmetoder och traditionella verktyg för kommunikation. Men hon är noga med att poängtera att hon inte uttrycker att något är rätt eller fel.

– Jag säger inte att eleverna inte är informationskompetenta, men jag skapar underlag för en diskussion: ”Är det så här vi vill att informationskompetens ska ta form under de första skolåren?”. Där tycker jag att min forskning blir relevant för barn- och skolbibliotekarier och lärare; genom att skapa en beskrivning av yrkesvardagen.

De motsättningar som elever, bibliotekarier och lärare ställs inför tar sig flera uttryck, berättar Anna. Till exempel dilemmat med det undersökande arbetssättet.

– Man säger att barnen ska utgå från sina egna frågeställningar, något de själva är intresserade av. Samtidigt finns det normer inom skolan för rätt eller fel sätt att göra en uppgift. För att spetsa till det kan man säga att barnen förväntas ställa ålagda frågor, som om det vore deras egna. Det är en ganska avancerad sak att be en nioåring om.

Hon ser också motstridiga krav i den visuella delen av informationskompetenser.

– Barnen uppmuntras att söka och använda sig av bilder, men får inte särskilt mycket stöd i det. Resultatet blir att bilder får en mer dekorativ funktion, man går inte in och problematiserar eller jobbar källkritiskt.

Och samtidigt som barnen förväntas lä­­ra sig att behärska datorer, ser Anna Lundh en ambivalent inställning till barns dator­användande bland personalen.

– Det finns en idé om ”den goda barndomen” som blir tydlig i samtal med pedagogerna, även om den inte märks ute i klassrummen.

Tankar om tryckta böcker, traditionella medier och utomhuslek, ställs mot stillasittande barn framför datorer. Att både bibliotekarier och pedagoger bör problematisera sin egen syn på ”en god barndom”, är något Anna föreslår.

Skolbibliotekarien viktig

Skol- och barnbibliotekariers roll i referenssamtalet är något som Anna Lundh också tittat på och vill fortsätta diskutera.

– De är vana att jobba med barn som ställer frågor som barnen själva inte riktigt förstår. Men ofta säger bibliotekarier att det är lärarens ansvar att avgränsa barnens frågor och hjälpa dem vidare. Bibliotekarierna bör istället se att det är en del av deras professionella kunskap att hjälpa barnen att formulera frågor som blir forskningsbara.
 

Fotnot: Anna Lundh disputerar 21 oktober med avhandlingen Doing Research in Primary School: Information Activities in Project-Based Learning på Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås.