Hitta rätt

En gång i tiden hade Z-TV ett programinslag där tävlande skulle söka upp information på nätet. Korrekt och snabbast sökning vann. Det är drygt femton år sedan. Sedan dess har Z-TV dukat under som kanal, medan sökverktyg på nätet har utvecklats dramatiskt, med RSS och Twingly som exempel.Trots detta nöjer sig de flesta med Googles webbsök.
Det är utifrån dessa två premisser som IT-journalisten Anders Thoresson har skrivit boken Flöden, kvitter och statusuppdateringar – en guide om omvärldsbevakning på nätet. Boken vänder sig i huvudsak till dem som vill utöka och strukturera sitt sätt att hitta information på nätet.

– Många som söker på nätet i dag skriver ett eller två sökord på Google och är sedan nöjda med träffarna. Men om man utgår från Google så kan man göra mycket bättre sökningar redan där. Det finns till exempel möjligheter att tidsbegränsa, och att bara få träffar i PDF-dokument. Det är en kunskap som inte är särskilt väl spridd, säger Anders Thoresson.
I sin guide ger Anders Thoresson allmänna råd för att effektivisera din omvärldsbevakning. Han har främst tittat på gratistjänster och RSS.

– Det är bra att börja med RSS, som är en teknik som utnyttjas av tjänster som Google Reader, Twitter och Twingly. I stället för att surfa runt till de femton sajterna som är viktigast i ditt yrke, kan du få de senaste rubrikerna skickade till dig genom en webbtjänst. Det ger dig en bra överblick, säger Anders Thoresson.

Det fiffiga med RSS, påpekar Anders Thoresson, är att du kan RSS-prenumerera på sökningar. Genom bland annat svenska tjänsten Twingly kan du bestämma vilka sökord som du vill söka på.

Prenumerera på sökningar

En tjänsteman i Falkenberg kan till exempel RSS-prenumerera på sökordet ”Falkenberg”. Tjänsten innebär att hans eller hennes RSS-läsare uppdateras varje gång sökordet skrivs i en blogg.

– Du behöver alltså inte göra en manuell sökning en gång i veckan, den sökningen kan du i stället prenumerera på. Du kan också få uppdateringarna som ett dagligt mejl till din inkorg.
I boken listar Anders Thoresson även ett antal betaltjänster, alltså bolag vars uppgift är att omvärldsbevaka mot betalning, så som Aitellu och Brandwatch. De gör sökjobbet åt dig, praktiskt om du jobbar på ett företag som det skrivs väldigt mycket om, så som Volvo.

– Ja, i sådana fall rekommenderar jag någon av betaltjänsterna. Fördelen med dem är att du kan få hjälp av en kundtjänst som skräddarsyr tjänsten efter ditt behov. Det är det du betalar pengar för. Annars fungerar gratistjänsterna utmärkt.

Anders Thoresson tar också upp olika teorier inom området. En av dem är att filtrering inte leder till mindre informationsstress, utan tvärtom. Det leder till att all information som tar sig igenom filtret upplevs som så relevant och viktig att man inte vågar missa något av det.

Det tyder på att de söktjänster vi har i dag inte skulle vara tillräckligt bra. Så hur ser han själv på framtiden när det gäller att hitta rätt på nätet. Hur kan söktjänster bli bättre?

Risk att du missar kritik

– De blir bättre och bättre genom att bli mer personanpassade. En person som söker på ordet ”fotboll” kan få träffar på ”IFK Göteborg”, även om ordet ”fotboll” inte ingår. Tjänsten har lärt sig att de två orden kopplas ihop.

– Och en sak till. Det jag läser i dag som journalist får jag ofta i form av länkar på Twitter, från personer jag valt att följa. Det är som ett mänskligt filter och där tror jag vi kommer se fler tjänster – att dela information med likasinnade.

Men det finns också en nackdel med detta, precis som det finns en nackdel med att få helt person­anpassade sökresultat.

– Risken är då att du missar kritik och intressanta åsikter, när du bara får information som du är intresserad av. Om politiker bara läser smickrande texter om sitt parti är det en demokratisk fara.

Fotnot: Boken kan beställas gratis från .SE  (Stiftelsen för Internetinfrastruktur)