Doktor i hantverk

Spinnhuset i Göteborg uppfördes 1741 i stadsdelen Stampen. Byggnaden fungerade som ett arbetsfängelse där lösdrivande kvinnor tvingades spinna ull till textilindustrin. En solig julidag befinner sig Ulrik Hjort Lassen

i husets varma och mörka vind. Utrustad med kamera, lampa och anteckningsblock är han på jakt efter spår som berättar hur takstommen byggdes.

– Från den här tiden finns inte många välbevarade tak i Göteborg. Ofta tycker man inte att taket är så intressant och då ingår det inte alltid i byggnadsminnet, berättar DIK-medlemmen Ulrik Hjort Lassen. 

I hemlandet Danmark arbetade han som snickare men intresset för gamla byggtekniker förde honom till bygghantverksprogrammet i Mariestad, en filial till Göteborgs universitet. När utbildningen var avslutad 2007, antogs han som doktorand till en nyinstiftad tjänst i hantverksmässiga träbyggnadstekniker. På Göteborgs universitets hemsida beskrivs han som en akademisk snickare och världens förste hantverksdoktorand. Hans forskning behandlar de arbetsmetoder som används till stolpverkskonstruktioner, en byggnadsteknik som kombinerar stående, liggande och snedställt timmer. För att pröva de gamla hantverksteknikerna bygger Ulrik Hjort Lassen på ett 25 kvadratmeter stort lusthus som ska ingå i avhandlingen. Denna praktiska laboration ska publiceras som en vetenskaplig utställning i Mariestad.

 – En stor utmaning är att jag måste förhålla mig till det akademiska och hantverksmässiga samtidigt. Det får inte bli ett mellanting, båda delarna måste bli bra, säger Ulrik Hjort Lassen.

Kunskapen om stolpverksbyggande i Sverige är på väg att försvinna och därför är hans syfte att dokumentera och föra kunnandet vidare. Ulrik Hjort Lassen använder tre sorters källmaterial. Det lilla som finns skrivet, de byggnader som finns kvar och de hantverkare som fortfarande behärskar byggmetoderna.

– Problemet är att det är väldigt svårt att prata om den praktiska kunskapen. Ofta måste vi sitta och rita. Bäst är att helt enkelt jobba tillsammans, berättar Ulrik Hjort Lassen.

Därför har han deltagit i flera workshops, bland annat i Frankrike, Tyskland, England och senast Japan där han var med om att bygga ett traditionellt japanskt tehus. Han hoppas att de arbetsmetoder som han återupptäcker ska kunna integreras i dagens byggbransch. Avhandlingen kommer därför att innehålla ett pedagogiskt material som riktar sig till hantverkare. Och så vill han att hantverkarnas kunskap ska värderas högre i framtiden.

– Många hantverkare har nog mindervärdeskomplex för att de inte har den högre utbildningen. En av mina fördelar som hantverkare är att jag inte känner mig mindre värd än en akademiker, säger Ulrik Hjort Lassen.

På vinden gör han skisser av takets konstruktion och undersöker hur timret är skarvat och sammanfogat. Balkarna märktes med romerska siffror för att hantverkarna skulle veta var de olika delarna skulle sitta. Denna så kallade timmermansmärkningen intresserar plötsligt Ulrik Hjort Lassen.

– Oj, nu blir jag glad! De här jacken betyder att bjälken hör till husets högra sida. Det liknar timmermansmärkning från franska byggnader men det har jag inte sett på detta sätt i Sverige innan, säger han.

Vi går över till andra sidan och mycket riktigt finns där en annan typ av märken som markerar vindens vänstra sida. Teorin verkar stämma och han dokumenterar jacken noggrant med sin kamera.

Han hoppas att avhandlingen ska vara klar någon gång kring slutet av 2012 men har inga planer på att stanna i den akademiska världen.

– Nej, när avhandlingen är klar ska jag jobba som hantverkare. Jag kommer förhoppningsvis att delta i vissa forskningsprojekt men jag vill arbeta praktiskt i framtiden, säger Ulrik Hjort Lassen.